Fonderna delas ofta in i aktiefonder, räntefonder, blandfonder och alternativa fonder. Utöver det kan fonderna vara aktiva eller passiva. Läs mer om vad dessa termer betyder och för vilka placerare de olika fonderna passar.
Förutom olika typer av fonder kan man också dela in fonderna i aktiva eller passiva beroende på deras placeringsinriktning. Till Nordeas utbud hör även Enhanced-fonder som kombinerar egenskaperna hos passiva och aktiva placeringar.
Passiva fonder följer ett visst marknadsindex och eftersträvar en avkastning i enlighet med indexet: exempelvis indexet MSCI World beskriver utvecklingen av aktier på de utvecklade marknaderna. Kostnaderna för passiva fonder är vanligtvis låga eftersom portföljförvaltaren inte aktivt väljer placeringsobjekt och förvaltningen av fonderna inte tar lika mycket tid som förvaltningen av aktiva fonder.
Aktiva fonders portföljförvaltare försöker följa marknaden aktivt och välja företag som avkastar bättre än jämförelseindexet till fonderna. Aktiva fonder har ofta högre kostnader än passiva fonder eftersom förvaltningen av dem tar mer tid. Läs mer om Nordeas fonder
Nordeas Enhanced-fonder har egenskaper från både aktiv och passiv förvaltning. Fonderna har som mål att erbjuda en avkastning som överträffar avkastningen på indexet med lägre kostnader. Liksom passiva indexfonder placerar även Enhanced-fonderna i bolag i ett visst index. De är ändå inte indexfonder, eftersom Enhanced-fonderna eftersträvar avkastning som är bättre än indexets genom att göra små ändringar i aktieviktningen av indexet som de följer. Portföljförvaltaren gör ändå relativt sällan aktieplock jämfört med aktiva fonder. Det gör att förvaltningskostnaderna är jämförelsevis låga i Enhanced-fonderna. Läs mer om Enhanced-fonder
Alternativa fonder placerar i regel i placeringsobjekt som inte handlas på börserna såsom i skog, råvaror, onoterade aktier eller fastigheter. Den här typen av placeringar är ofta illikvida vilket betyder att det kan gå långsammare att sälja dem än till exempel börsnoterade aktier.
Alternativa fonder är vanligtvis öppna för teckning och inlösen endast under en viss tid, t.ex. en gång i månaden. Alternativa fonder lämpar sig ofta bäst för långsiktig placering och hur deras värde utvecklas beror delvis på andra faktorer än exempelvis för aktie- eller räntefonder. Med hjälp av dem kan man få ytterligare diversifiering i sin portfölj, men man bör vara noga med att fonden är i linje med den egna placeringsplanen. Det är särskilt viktigt att välja fond omsorgsfullt: läs noggrant igenom fondprospekten och villkoren för de fonder som du är intresserad av.
Uppgifterna på denna sida är endast avsedda som allmän produktinformation. De ska inte betraktas som placeringsråd eller rekommendationer. Tänk på att historisk avkastning inte är någon garanti för framtida avkastning. Värdet på dina fondandelar eller aktier kan både öka och minska till följd av marknadens utveckling och det är inte säkert att du får tillbaka hela det placerade kapitalet.
.svg)
