Bedrägerimeddelande – lär dig känna igen bedrägeri per e-post och sms

Bedragare skickar bedrägerimeddelanden i bankernas och olika myndigheters namn för att fiska efter mottagarens bankkoder, kortuppgifter eller andra personliga uppgifter. Meddelanden kan skickas i olika aktörers namn och de kan se mycket äkta ut. I meddelanden uppmanas offret ofta att vidta åtgärder, till exempel bekräfta sin identitet, hindra en överföring, göra en uppdatering eller underteckna ett dokument via en länk i meddelandet. 

Att ta emot ett bedrägerimeddelande eller klicka en länk äventyrar inte din säkerhet. Syftet med meddelandet är att få tillgång till dina bankkoder eller kortuppgifter på en webbplats som öppnas via en länk. 

Den falska sidan kan se mycket äkta ut. Webbadressen kan vara nästan identisk med den äkta webbplatsen. Dessutom finns det uppgifter och bilder som har kopierats från de äkta sidorna. 

Du ska aldrig ge dina uppgifter via en länk i ett e-postmeddelande. Gå till webbplatsen genom att skriva in hela webbadressen i webbläsarens adressfält.

I så kallade hybridbedrägerier använder bedragare olika kontaktkanaler. Ett bedrägeriförsök börjar ofta med ett sms där man påstår till exempel att mottagaren har en förfallen betalning eller att en utomstående person har använt hens tjänster. I meddelandet skapas ofta en känsla av brådska och det kan komma i en myndighets eller ett välkänt företags namn. I meddelandet berättar man att mottagaren snart får ett samtal eller så uppmanas mottagaren själv att ringa numret i meddelandet. 

Under samtalet påstår brottslingar att de representerar ett visst företag eller exempelvis bankens säkerhetsavdelning. Syftet är att fiska efter bankkoder, få offret att bekräfta betalningar eller ladda ner ett virusprogram på sin telefon. 

Om du får ett meddelande där du uppmanas att kontakta ett visst företag, kontrollera alltid kontaktuppgifterna på företagets webbplats. Du ska aldrig låta någon ladda ner program på dina enheter och ladda alltid ner appar enbart i enhetens appbutik. 

• Ange aldrig dina person- eller bankuppgifter per e-post, sms eller genom att svara på ett meddelande.
  
• Logga in i tjänster direkt via tjänsteleverantörens webbplats. Logga inte in i tjänsten via en sökmotor eller en länk i meddelandet. 
• Klicka inte på länkar och öppna inte filer som du fått av en okänd avsändare.
• Falska sms maskeras ofta på så sätt att de verkar komma från välkända företags servicenummer, t.ex. Nordea eller Posten. Kom ihåg att falska meddelanden kan synas i samma flöde som riktiga meddelanden.
• Om ett meddelande gör dig misstänksam ska du radera det. Du kan kontrollera om tjänsteleverantören i fråga har försökt kontakta dig via dess kundtjänst.
• Kontrollera riktigheten av avsändarens e-post genom att klicka på avsändarens adress. Om adressens form är suspekt har en officiell instans inte skickat meddelandet.