Aktier

Då du placerar i aktier kan du först välja vilket bolags aktier du vill köpa. Med aktieinnehav kan du även påverka bolagets verksamhet genom att delta i bolagsstämman. 

Då du själv väljer vilket bolags aktier du vill köpa gör du klokt i att noggrant överväga valet av placeringsobjekten. Bra avkastningshistoria, tillväxtplan och tillväxtpotential samt kompetent ledning, megatrendernas inverkan på affärsverksamheten och analys av bolagets nyckeltal är exempel på potentiella valkriterier, men det finns även många andra faktorer som kan påverka beslutet om att köpa vissa aktier. 

Intresse för bolaget och marknaden är ofta en fördel i fråga om aktieplaceringar. 

Man kan göra direkta aktieplaceringar genom att 

• köpa aktier i ett enskilt bolag på börsen och indirekta aktieplaceringar genom att placera i aktie- och blandfonder eller indexlån.
• teckna aktier i en aktieemission eller aktieförsäljning där bolagets ägare säljer en del av sina innehav till nya placerare.

Avkastningen på aktieplaceringar beror på företagets framgång på lång sikt. Under en längre period avkastar aktieplaceringar sannolikt bättre än ränteplaceringar.

Jämfört med andra tillgångsslag är det typiskt att avkastningen varierar kraftigt. Den som placerar i aktier borde följa med bolagens utveckling och läget på marknaden. 

Avkastningen på aktieplaceringar grundar sig på eventuell uppgång i aktiekursen och utdelning.

Många placerar i aktier främst i förhoppning om att kurserna ska stiga. Aktiekursen kan naturligtvis också sjunka, och därmed kan avkastningen bli negativ. Om placeraren då bestämmer sig för att realisera sin placering, kan hen drabbas av kursförlust. Då går en del eller i värsta fall hela det placerade kapitalet förlorat.

I regel fluktuerar aktiekurserna kraftigare än priserna på obligationer. Därför är risken också större när du placerar i aktier än när du placerar i obligationer. I gengäld kan du dock räkna med att aktier ger högre avkastning på lång sikt. 

Utdelning är den vinstandel som bolag (oftast aktiebolag) delar ut till sina ägare. Största delen av bolagen lämnar utdelning en gång om året.

Bolagsstämman fastställer årligen om utdelning ska betalas och beloppet av den. Bolagsstämman kan besluta att inte lämna någon utdelning, till exempel om bolaget har ett underskott eller om kapitalet behövs för nyinvesteringar. Därför lämnar bolag med hög tillväxt oftast lägre utdelning än andra eller ingen alls.