Placera i ETF:er

Fysiska ETF:er äger sina underliggande tillgångar, t.ex. aktier och obligationer, och delar innehavet in i fondandelar. Andelsägarna har rätt att få en del av vinsterna, t.ex. av den upplupna räntan eller direktavkastningen. Eftersom man handlar med ETF:er på börsen går det enkelt att köpa och sälja andelar i dem på samma sätt som med aktier.

För att följa indexet så noggrant som möjligt säljer och köper emittenten av ETF:en aktier kontinuerligt vilket medför handelskostnader för fonden. Förvaltningsprovisionerna och handelskostnaderna för ETF:en anses vara de största orsakerna till avkastningsskillnaden mellan den underliggande tillgången och ETF:en (sk. tracking error).

Utöver kostnaderna gör placeraren klokt i att kolla hur värdet på olika ETF:ers tracking error har utvecklats historiskt sett. Om den billigaste ETF:en inte följer den underliggande tillgången särskilt noggrant kan något dyrare ETF:er med lägre tracking error ge bättre avkastning efter kostnader. Placeraren måste också fundera på om hen vill placera i en ETF som betalar utdelning eller en ETF med kumulativ avkastning. Om placeraren vill ha kassaflöde väljer hen en ETF som betalar utdelning. Genom att välja en ETF med kumulativ avkastning kan placeraren dra nytta av ränta på ränta-effekten.

• I sin handelstjänst erbjuder Nordea tusentals olika ETF:er som placerar på räntemarknaden, aktiemarknaden, i olika sektorer och även nyttigheter. Läs mer om emittenter av ETF:er. 
• I Nordea kan du handla med och placera i ETF:er exempelvis i Nordea Investor och nätbanken. 
• Handel med ETF:er sker på börsen och därför behöver du ett värdeandelskonto och en handelstjänst innan du kan börja handla. Du kan börja med en avgiftsfri handelstjänst. Ett värdeandelskonto i Nordea är avgiftsfritt om du handlar minst en gång per kvartal.  
• I regel är de årliga avgifterna för ETF:er 0,2–0,8 %. Dessutom ska du betala förmedlingsavgift vid börshandel som för små belopp är högst 1 % och för aktiva placerare till och med så låg som 0,06 %. Kolla priserna och läs mer om handelstjänsten.
• På börsen genomförs affären till ETF:ens gällande börskurs och pengarna överförs två dagar efter att affären har verkställts.

• Kostnadseffektivitet: Kostnaderna för ETF:er är låga. I regel är det fråga om passiva indexfonder som inte medför samma kostnader som aktiva placeringar, t.ex. förvaltningsprovisioner. 
• Diversifiering: Nordea erbjuder ett omfattande utbud av olika ETF:er som gör det lätt att diversifiera portföljens placeringar bl.a. i olika sektorer och tillgångsslag. Detta ger småplacerare en möjlighet att placera på sådana placeringsmarknader och i sådana tillgångsslag som de inte tidigare haft tillgång till (t.ex. marknaden för företagsobligationer). 
• Enkelhet: Det är lika lätt att placera i ETF:er som i aktier. Du kan följa värdet på placeringarna i realtid. Under börsernas öppettider finns köp- och säljkurserna hela tiden tillgängliga för ETF:er. 
• Transparens: Du kan se vad placeringen består av på emittentens webbplats där strukturerna och innehaven i ETF:er ofta är transparent presenterade.

• Placeraren ska själv vara aktiv i viss mån. Portföljförvaltaren av aktiva fonder följer marknaden aktivt och handlar när läget på marknaden förändras. Hen ser också till att förhållandet mellan den förväntade avkastningen och placerarens risktolerans är i balans. Den som placerar i passiva fonder måste själv fatta dessa beslut.
• Passiva fonder kan inte slå sitt jämförelseindex. Placeraren kan inte förvänta sig en högre avkastning på passiva fonder än den genomsnittliga avkastningen på marknaden, dvs. indexavkastningen, varifrån man drar av fondens avgifter. Avkastningen blir alltså alltid något lägre än på jämförelseindexet. Aktiva fonder försöker däremot slå jämförelseindexet och strävar alltså efter en högre avkastning än indexavkastningen.
• ETF:er är passiva ägare som inte bestraffar bolagens ledning för fel. Därmed förutsätter passiva indexfonder inte att företagens verksamhet är hållbar eller att de tillämpar god bolagsstyrning. I aktivt förvaltade fonder är hållbarhet en viktig del av riskhanteringen med vilken man strävar efter en bättre avkastning på lång sikt.