.svg)
Vad är räntefonder?
Räntefonderna består som namnet antyder av ränteplaceringar såsom obligationslån. Avkastningen på dem baserar sig på utvecklingen av ränte- och kreditriskmarknaden. På ränteplaceringar betalas regelbunden ränta, vilket gör det lättare att förutse avkastningen på dem. Minimiteckningen är 10 euro.
Ränteplaceringarna avkastar ofta väl när aktiekurserna sjunker och tvärtom. Det är smart att placera i både aktier och ränteprodukter. Räntefonderna sprider tillgångarna i olika emittenters och länders lån. Dessutom diversifierar de placeringarna tidsmässigt genom att placera i lån med olika löptider vid olika tidpunkter.
Emittenter av placeringsobjekten kan vara till exempel stater, kommuner och andra offentliga samfund samt finansinstitut och andra företag. Urvalskriterierna för placeringsobjekten i fonderna, det vill säga placeringsinriktningen, framgår av faktabladet om fonden och fondstadgarna.
Räntefonderna delas in i korta, medellånga och långa räntefonder.
- Korträntefonder har en ränterisk på i genomsnitt högst ett år. De placerar i obligationer som emitterats av banker, företag, stater och kommuner samt andra ränteinstrument. Nordea Ränta är ett exempel på en korträntefond.
- Fonder med lång ränta placerar i objekt där ränterisken och den genomsnittliga löptiden i huvudsak är över ett år. De kan placera i antingen stats- eller företagsobligationer eller båda.
Exempel på långräntefonder är Nordea Euro Obligation som placerar i statsobligationer och Nordea Corporate Bond som placerar i företagsobligationer.
Företagsobligationsfonder
Företagsobligationsfonder delas i allmänhet in i två klasser:
- Fonder som placerar i företagsobligationer med bättre kreditbetyg, alltså Investment grade-fonder. Företagsobligationsfonder placerar i obligationer som emitterats av företag. I dessa fonder utgör kreditrisken den största risken. Med kreditrisk avses ändringarna i emittentens förmåga att återbetala sina skulder. Ett exempel på en företagsobligationsfond är Nordea Corporate Bond.
- Fonder som placerar i företagsobligationer med sämre kreditbetyg, alltså High yield-fonder. High yield-fonder placerar i sin tur i obligationer som emitterats av företag som har sämre kreditbetyg. Dessa förknippas med högre risk och högre förväntad avkastning. Ett exempel på en sådan fond är International High Yield Bond HB.
