Räntefonder

Räntefonderna består som namnet antyder av ränteplaceringar såsom penningmarknadsinstrument. Avkastningen på dem baserar sig på utvecklingen av ränte- och kreditriskmarknaden. På ränteplaceringar betalas regelbunden kupongränta, vilket gör det lättare att förutse avkastningen på dem. 

Nedan hittar du exempel på våra räntefonder. Du kan läsa mer om fonderna i mobil- och nätbanken genom att klicka på fondnamnet. Du hittar hela fondutbudet också i tjänsten Fonder Nytt.

Ränteplaceringarna avkastar ofta bra när aktiekurserna sjunker och sämre när aktiekurserna stiger. Då du diversifierar dina tillgångar utöver aktier i exempelvis räntefonder kan du balansera risken i din portfölj. Räntefonderna diversifierar tillgångarna tidsmässigt, regionalt och i olika emittenters obligationer.

Emittenter av placeringsobjekten kan vara till exempel stater, företag, finansinstitut, kommuner och andra offentliga samfund. Du kan läsa mer om hur en fond väljer sina placeringsobjekt i fondens faktablad och fondstadgarna.

Räntefonderna delas vanligtvis in i några olika kategorier.

Korträntefonder

Korträntefonder har en ränterisk på i genomsnitt högst ett år. De placerar i obligationer som emitterats av banker, företag, stater och kommuner samt andra ränteinstrument. Nordea Ränta är ett exempel på en korträntefond.

Långräntefonder

Långräntefonder placerar i objekt där ränterisken och den genomsnittliga löptiden i huvudsak är över ett år. De kan placera i antingen stats- eller företagsobligationer eller båda. Exempel på långräntefonder är Nordea Euro Obligation som placerar i statsobligationer och Nordea Corporate Bond som placerar i företagsobligationer.

Företagsobligationsfonder

Företagsobligationsfonder delas i allmänhet in i två kategorier:

• Fonder som placerar i företagsobligationer med bättre kreditbetyg, dvs. investment grade-fonder. Företagsobligationsfonder placerar i obligationer som emitterats av solida företag. I dessa fonder utgör ränterisken den största risken då löptiden för obligationerna i regel är lång. Ett exempel på en företagsobligationsfond är Nordea Corporate Bond.
• Fonder som placerar i företagsobligationer med sämre kreditbetyg, dvs. high yield-fonder. High yield-fonder placerar i sin tur i obligationer som emitterats av företag som har sämre kreditbetyg och högre skuldsättningsgrad. Dessa förknippas med högre risk och högre förväntad avkastning. Merparten av risken består av företagets kreditrisk, dvs. risken för att företaget inte kan betala tillbaka sina skulder. Den totala risken är lägre än för företagsobligationer eftersom löptiden för skulderna i regel är kortare. Ett exempel på en sådan fond är International High Yield Bond HB.

Uppgifterna på denna sida är endast avsedda som allmän produktinformation. De ska inte betraktas som placeringsråd eller rekommendationer. Tänk på att historisk avkastning inte är någon garanti för framtida avkastning. Värdet på dina fondandelar eller aktier kan öka eller minska till följd av marknadens utveckling och det är inte säkert att du får tillbaka hela det placerade kapitalet.