Avkastning och risk
Avkastningen på placeringsfonden baserar sig på värdeuppgång i och avkastning på fondens placeringar.
Den främsta fördelen med fondplaceringar är spridningen. Med bred diversifiering gör det inget om en region eller sektor utvecklas anspråkslöst medan andra har större framgång.
Spara Ränta är en räntefond
Avkastningen på räntefonderna baserar sig på utvecklingen av räntemarknaden som är stabilare än utvecklingen på aktiemarknaden. En stabil marknad ger dock lägre avkastning. Avkastningen på räntefonderna beror på räntenivån och hur den växlar samt på valda objekt och tajmingen av handel.
De största riskerna som förknippas med räntefonder är ränte- och kreditriskerna. I alla ränteplaceringar hänför sig risken till uppgång i räntenivån under placeringstiden. Om marknadsräntorna stiger och placeraren säljer sina fondandelar kan avkastningen bli mindre än väntat eller rentav negativ. Detta beror på att marknadsvärdet på masslånen eller penningmarknadsinstrumenten i fondportföljen sjunker när räntenivån stiger, och då sjunker också fondandelens värde.
Med kreditrisk avses den osäkerhet som förknippas med emittentens återbetalningsförmåga i masslåneplaceringar.
Spara 15, 30, 50 och 75 är blandfonder
Den risk som förknippas med blandfonder beror på allokeringen mellan fondens ränte- och aktieplaceringar, ränte- och kreditrisken i ränteplaceringarna samt den risk som förknippas med aktiemarknaden i aktieplaceringarna.
I blandfonder är risken större än i räntefonder, eftersom en del av fondens medel placeras i aktier. Risken är ändå mindre än i aktiefonder eftersom ränteplaceringarna tillför fonden stabilitet.
Risknivån beror på andelen aktier i blandfonden. Till exempel fonden Spara 30 placerar 30 procent av medlen på aktiemarknaden, så fondens risknivå är lägre än risknivån för fonden Spara 75 där 75 procent av medlen placeras på aktiemarknaden.
.svg)
