Många smarta människor låter bli att teckna livförsäkring
Ilari Munck från Helsingfors tog en öl med sina vänner, och diskussionerna kring bordet var viktiga. Alla hade nåt viktigt att säga.
”Vi pratade om merinounderställ.”
Diskussionsämnena med vännerna har ändå ändrat radikalt från vad de var ännu för några år sedan. Munck och hans sambo Malin Lindfors har en 6-årig son, vars födsel ändrade på mycket annat också.
När Emil annonserade sin ankomst flyttade Ilari och Malin in i ett större hem. Ett gemensamt bostadslån och vetskapen om den nya familjemedlemmen väckte en ny fråga: vad om något skulle hända någondera av dem?
”Jag märkte att ansvar och oro går hand i hand i livet. Vi tecknade en livförsäkring som tidigare inte alls hade känts viktigt för oss”, säger Munck.
Både bland vännerna och i sitt arbete som kontaktchef på Nordea Livförsäkring har Ilari Munck sett hur finländarna förhåller sig till livförsäkringar.
”Förvånansvärt få har tänkt på döden och hur den påverkar familjens ekonomi. Många smarta människor vill inte tänka på sådana här saker.”
Finländarna tänker att om det riktigt kniper säljer vi vår bostad eller stuga och klarar oss på det sättet. Ilaris erfarenhet är att det här tänkesättet oftast får vika undan då det värsta verkligen händer.
”Att sälja familjens hem eller barndomens sommarstuga är i allmänhet det sista man vill göra mitt i en kris.”
Emils födsel fick Ilari Munck att teckna livförsäkring. Bild: Panu Pälviä
Det är klokt att gå igenom sin ekonomi
Många tänker tyvärr på de praktiska frågorna någons död orsakar först då sorgen drabbar den närmaste kretsen eller den egna familjen. Den senaste tidens inflation, ränteuppgången och stiltjen på bostadsmarknaden har visat att exempelvis bostadsaffärer inte nödvändigtvis går i en handvändning, i varje fall inte till det pris man hade tänkt.
Ofta behöver människor ruskas om på allvar för att bli medvetna om sin egen dödlighet och börja tänka på livförsäkringar.
Corona var en sådan tankeställare. Enligt en undersökning Näringslivets forskningsinstitut Etla lät göra tog finländarna år 2020 en femtedel mer livförsäkringar än tidigare och även skyddsbeloppen var högre än tidigare. Största delen av de finländska familjerna har fortfarande ingen risklivförsäkring som skulle räcka till att upprätthålla familjens levnadsstandard om den ena av vårdnadshavarna dör. Det finns ett så kallat livförsäkringsunderskott.
Det viktigaste är att livförsäkringen är rätt proportionerad. Ilari Munck rekommenderar också att var och en i lugn och ro tänker över sin ekonomi och funderar på hur man vill sköta olika situationer.
”Man gör klokt i att skriva en lista över sin egendom, sitt sparkapital och sina lån. Det kan vara mycket ögonöppnande”, säger Ilari.
Enligt Munck kan man proportionera livförsäkringen genom att räkna med sina skulder och nettoinkomsten under ett år. Då skillnader mellan makarnas förmögenhet kan göra situationen svårare är det bra att komma överens om spelregler. Om den som tjänar mer i familjen dör är det en lättnad för den efterlevande familjen om man inte mitt i sorgen behöver sälja egendom och ändra mycket på levnadsvanorna.
”Det går också mycket pengar åt till arvsskatten, och det är mycket tråkigt om alla tillgångar går till det”, påminner Ilari Munck.
Något man bara måste sköta
Döden är ingenting man har lust att tänka på. Faktum är ändå att cirka 7 500 personer i arbetsför ålder dör varje år i Finland, och många gånger har man inte förberett sig tillräckligt på makens död.
Det är inte lätt att tala om döden och hur man förberett sig på den med sina vänner. Hellre talar man om merinounderställ.
”Jag har sagt till mina vänner att det här bara är sådana saker som man måste se till att fixa. Och ändå blir det inte av för många”, säger Ilari.
”Ofta byter par långa blickar med varandra efter att jag påmint dem om livförsäkringar.”
Överraskande nog är livförsäkringsunderskottet vanligast bland högutbildade, höginkomsttagare och unga. Särskilt unga familjer har ekonomiskt mest att förlora eftersom vårdnadshavarna ännu har mycket inkomst att vänta och barnen är små. Socialskyddet ger endast minimiskydd. Om familjen vill behålla sin levnadsstandard måste man fixa det med exempelvis just en livförsäkring.
Det kan vara en överraskning för många att ens hälsotillstånd inverkar på om man kan få en livförsäkring. Primärsjukdomar kan påverka priset på försäkringen eller så kan det hända att man inte beviljas en försäkring överhuvudtaget.
”Det lönar sig att teckna en medan man är frisk och ännu kan få en sådan”, säger Ilari Munck.
Då man börjar kartlägga sin ekonomiska situation som en helhet är det viktigt att man på samma gång sköter även testamenten och intressebevakningsärenden. Det är bra att se till att de är i skick för framtiden, vilken livssituation man än befinner sig i.
Ilari Munck hade tillsammans med sin sambo Malin Lindfors ett möte med bankens jurist där de gick igenom alla viktiga papper tillsammans.
”Det var bra. Nu har vi i vår familj skött alla de här ärendena så bra som vi kan”, berättar Ilari.
Och priset. Det är avgörande för många finländare. Priset på en livförsäkring beror bland annat på skyddets storlek och försäkringstagarens ålder. Ju yngre man är desto billigare så klart.
”Försäkringen kostar ett par IPA-öl om månaden”, säger Ilari Munck.
”Och så har man ett orosmoment mindre.”
Om det värsta skulle inträffa i Ilaris och Malins familj och någondera av dem skulle dö är det klart vad som skulle förbli oförändrat.
”Hemmet. Mitt i en omvälvande situation skulle jag vilja hålla fast i det vi blivit vana vid och som känns tryggt och ge Emil en så stabil vardag som möjligt”, funderar Ilari.