Skippa menynLogga in på Nordea NätbankenLogga in på Nordea Business

I Finland har det traditionellt lönat sig att äga sin bostad

Enligt Nordeas ekonom Juho Kostiainen har det varit lönsammare att äga sin bostad på lång sikt, även om de månatliga utgifterna ofta varit lite högre. 

”Kostnaderna för ägarbostäder, alltså räntor och vederlag, har i huvudsak varit mindre än hyran för en motsvarande bostad. Det man sparar i form av låneamorteringar och värdeuppgången på bostaden ökar på bostadsägarens förmögenhet”, säger Kostiainen.

När du bor i en bostad som du själv äger betalar du på sätt och vis hyra till dig själv. Om värdet på din bostad ökar kan du dessutom dra nytta av det. På värdeuppgången inverkar bostadens skick, hur bostadsområdet utvecklats och hurdant läget på bostadsmarknaden är.

Det lönar sig att fundera på om man ska köpa en bostad då man har regelbundna inkomster och tillräckligt med eget sparkapital för att ansöka om bostadslån och köpa en egen bostad.

Höga räntor har varit en utmaning för bostadsägare

Under de senaste åren har också ränteläget varit en utmaning för bostadsägare då kostnaderna för boendet har ökat. Till exempel lånebeloppet, lånetiden och referensräntan inverkar på bostadslånets månadsrat. Om man inte har köpt ränteskydd till sitt bostadslån har lånets månadsrat kunnat stiga med hundratals euro i månaden.

”De senaste två åren har den snabba ränteuppgången tillsammans med den tröga hyresutvecklingen på kort sikt gjort det attraktivare att bo på hyra än att äga en bostad. De månatliga kostnaderna för en bostad som är helt finansierad med lån, alltså vederlaget och räntekostnaderna, är just nu på ungefär samma nivå som hyran för en lika stor bostad i huvudstadsregionen”, konstaterar Kostiainen.

Av enkäten* vi lät göra i september framgår att 22 procent av finländarna upplever att ränteläget förhindrar dem från att köpa eller byta bostad. Andelen är i stort sett densamma som i enkäten som gjordes i februari 2024.

Om du överväger att köpa eller byta bostad gör du klokt i att fundera på dina nuvarande och framtida boendekostnader.

Läs våra tips för att byta bostad

Visste du att?

Ändra månadsraten för ditt bostadslån själv med FlexAmortering

Största delen av Nordeas bostadslån har unika FlexAmortering, som ger flexibilitet i återbetalningen av lånet.

Med hjälp av FlexAmortering kan du avgiftsfritt minska eller öka lånets månadsrat i mobil- eller nätbanken när du vill.

Läs mer om FlexAmortering

Bo på hyra eller äga, vad lönar sig?

Kostiainen berättar att nedgången i bostadspriserna väntas stanna i år och räntorna fortsätta sjunka, vilket betyder att kostnaderna för att bo i ägarbostad förväntas minska från nuvarande nivåer och förmögenheten öka igen. ”Då bostadsmarknaden åter kommer i balans, är det igen ekonomiskt lönsammare att äga sin bostad än att bo på hyra.”

Det som också talar för ägarbostäder är långsiktiga observationer. Kostiainen gjorde en kalkyl över kostnaderna för en hyresbostad och ägarbostad för en typisk tvåa i huvudstadsregionen 2006–2023. 

Kalkylen visar att hyran för en hyresbostad var 178 896 euro under dessa 17 år. Det här var 1 268 euro mindre än amorteringarna, räntorna och vederlagen för en ägarbostad. 

Bostadsägarens förmögenhet hade ändå ökat till 181 152 euro då man även beaktar värdeuppgången för tvåan. För den som bodde på hyra ökade förmögenheten inte alls.

Kalkyl över kostnader för och avkastning på en tvåa på hyra och en tvåa som ägarbostad i huvudstadsregionen år 2006–2013

Hyresbostad 2006–2013Ägarbostad 2006–2013
Hyror178 896
Vederlag42 640
Räntor43 084
Amorteringar94 440
Kassaflöde178 896180 164
Värdeökning86 713
Förmögenhet (värdeökning + amorteringar)0181 152

Finländarna eftersträvar stabilitet och ökad förmögenhet med ägarbostaden

Enligt vår enkät* bor 63 % av finländarna i ägarbostäder. Andelen har varit i stort sett den samma från år till år.

Mer än hälften (53 %) av finländarna anser att ägarbostaden är en stabil boendeform och ett bra och eftersträvansvärt sätt att öka sin förmögenhet. Boendeformens stabilitet var av betydelse särskilt för personer över 35 år.

*Enkäten genomfördes för Nordeas räkning av Kantar Finland i form av en internetpanel 17–23.9.2024 och i den deltog 1 161 finländare i åldern 18–79 år. Felmarginalen på 95 % i en enkät med 1 000 deltagare är ±1,5–3 %.

Läs mer i pressmeddelandet (på finska)

Läs mer om skillnaderna mellan olika boendeformer

Läs närmare om hur olika boendeformer skiljer sig från varandra.

Aktielägenhet
Egnahemshus
Bostadsrättsbostad
Hyresbostad

Aktielägenhet

I en aktielägenhet äger du aktierna som ger dig rätt att besitta en lägenhet, vanligtvis i ett flervånings-, rad- eller parhus. Då du köper bostadsaktier betalar du även överlåtelseskatt.

Varje månad betalar du också bolagsvederlag som kan bestå av skötsel- och finansieringsvederlag. Bolagsvederlaget täcker bostadsbolagets utgifter. Med finansieringsvederlaget betalar du din andel av lånet som bostadsbolaget tagit för renoveringar. I nybyggen kan det hända att amorteringen av finansieringsvederlaget börjar först om några år.

Dessutom betalar du eventuella avgifter för vatten, bilplats och bastu samt eventuell hyra för tomten.

Du kan även renovera ytor själv, såsom lägga tapet eller måla i bostaden. För större renoveringar behöver du lov av bostadsbolaget och eventuellt även byggnadslov. Däremot är det bostadsbolaget som sörjer för byggnadernas och lägenheternas skick.

Egnahemshus

När du köper ett egnahemshus köper du en fastighet som innehåller mark och byggnader. Byggnaden kan också ligga på en hyrestomt. När du köper ett egnahemshus betalar du utöver köpepriset även överlåtelseskatt.

Om du bor i ett egnahemshus betalar du för underhåll, reparationer och renovering av huset. Dessutom betalar du avgifter för värme och avfallsservice samt fastighetsskatt och eventuell hyra för tomten.

Som ägare av ett egnahemshus ansvarar du själv för i vilket skick din bostad är och för att reparera den. Du sköter också självständigt om fastigheten samt sörjer för renoveringar och finansieringen av dem.

Bostadsrättsbostad

Bostadsrättsbostad är en mellanform av hyres- och ägarbostad där du äger en bostadsrätt till bostaden.

Du betalar en bostadsrättsavgift som du får tillbaka justerad med byggnadskostnadsindexet då du flyttar bort. I en bostadsrättsbostad betalar du varje månad även bruksvederlag och separat för eventuella kostnader för vatten, parkeringsplats och bastu.

I allmänhet är det bostadens ägare som ansvarar för underhållet av bostaden, men du kan göra små underhålls- och reparationsarbeten. För ändringsarbeten behöver du ändå lov av ägaren.

Hyresbostad

När du bor på hyra har du enligt hyresavtalet rätt att bo i bostaden under en viss tid eller tillsvidare. Ett hyresavtal på viss tid binder både hyresvärden och hyresgästen för en viss tid, medan uppsägningstiden för ett hyresavtal som gäller tills vidare är en månad.

När du flyttar in i en hyresbostad betalar du oftast hyresgaranti som kan vara lika stor som hyran för 1–3 månader. Du får tillbaka hyresgarantin då hyresavtalet upphör förutsatt att bostaden är i skick. I hyresbostäder betalar du utöver den månatliga hyran ofta separat för vatten, el, parkeringsplats och bastu.

När du hyr en bostad är de ekonomiska riskerna ofta mindre eftersom du inte ansvarar för till exempel de renoveringar som bostadsbolaget låter göra. Hyresvärden tar hand om allmänna uppgifter som gäller ägande, underhåll och service av bostaden. Om exempelvis spisen eller kylskåpet går sönder är hyresvärden skyldig att byta dem.

Å andra sidan behöver du hyresvärdens samtycke till att göra mindre renoveringar, såsom att måla om väggarna.

Hjälp för bankärenden

Privatkunder