Bostadsmarknaden

Säljvolymen för gamla bostäder ökade ifjol med 13 procent, men volymen var fortfarande något mindre än normalt.

”På bostadsmarknaden har läget varit fortsatt dämpat”, konstaterar Nordeas ekonom Juho Kostiainen som har tagit fram översikten över bostadsmarknaden.

Trots den ökade affärsvolymen har försäljningstiderna i genomsnitt legat kvar på drygt fyra månader och priserna har i huvudsak pekat nedåt.

”Bostadsmarknaden tyngs fortfarande av Finlands svaga ekonomiska situation som har höjt arbetslöshetsgraden till den högsta i EU och pressat konsumenternas förtroende till en låg nivå”, säger Kostiainen.

Läs översikten över bostadsmarknaden för våren i sin helhet (på finska)

Nedgången i bostadspriserna har skapat ett invecklat läge för bostadsbytare. Prisnedgången kan innebära att nuvarande ägare inte får sin bostad såld och senarelägger bostadsbytet.

Trots att de lägre priserna gäller både bostaden som säljs och den som köps, skjuter många ägare upp affärer för att undvika försäljningsförluster.

”I princip borde en försäljningsförlust som uppstår till följd av en allmän nedgång i bostadspriserna inte ha någon ekonomisk betydelse för bostadsbytare, i synnerhet om man flyttar till en annan ägarbostad”, konstaterar Kostiainen.

I ett sådant fall påverkar prisnedgången både den nya och den gamla bostaden. Detta kan innebära att skillnaden till och med minskar när priserna sjunker, och då kan affären vara ekonomiskt fördelaktig.

Läs våra tips för att byta bostad

”I större städer har priserna fortsatt att sjunka”, säger Kostiainen.

Under de senaste tre och ett halvt åren har priserna sjunkit mest i Vanda och Helsingfors.

”I Uleåborg har prisutvecklingen varit den stabilaste, och även ifjol var prisnedgången i staden den minsta bland de större städerna.”

Sett till hela landet sjönk priserna på äldre aktielägenheter i januari med 2,8 procent jämfört med året innan och under hela 2025 med 2,5 procent i genomsnitt.

På många orter med minskande befolkning har bostadspriserna sjunkit redan i 15 år, och det finns inga tecken på att denna utveckling skulle förändras. 

”Utanför växande städer är överutbudet på bostäder strukturellt på grund av den minskande befolkningen. I dessa regioner finns det inga tecken på att bostadspriserna skulle återhämta sig, utan priserna väntas sjunka även under de kommande åren.”

Ifjol steg priserna på äldre aktielägenheter mest i Karleby, Kajana och Kervo. Priserna steg också i Rovaniemi och Riihimäki. Prisuppgången i dessa städer grundar sig på en normal marknadsdynamik.

”I dessa städer har nybygget varit litet samtidigt som näringslivet har utvecklats bra. Det här har lockat nya invånare och ökat efterfrågan på marknaden. Det här visar att bostadsmarknaden fungerar normalt, när utbudet och efterfrågan avgör prisnivån”, konstaterar Kostiainen.