AI frigör brottslingars resurser

Med AI-verktyg och AI-appar kan man i nuläget skapa text, bilder, videor och ljudfiler. AI kan användas för harmlösa ändamål, t.ex. inom underhållning, men allt oftare utnyttjas AI också för skadliga och kriminella syften.

Brottslingar använder AI i olika skeden av bedrägerier. De kan till exempel använda AI-bottar för att inleda kontakter med offer för romansbedrägerier i stor skala. När offret har blivit fast med hjälp av boten kan brottslingen själv ta över samtalet.

Bedrägeriernas kvalitet har förbättrats

Med hjälp av AI kan brottslingar samla in och bearbeta en större mängd information som finns på nätet. De kan använda data för att skapa mer trovärdiga och riktade bedrägerier och nätfiskemeddelanden.

Tekniken utvecklas snabbt, och kvaliteten på innehåll som skapats av AI förbättras hela tiden. Därför är det ännu svårare att upptäcka bedrägerier. Språket i nätfiskemeddelanden kan vara bra och meddelandena innehåller inte nödvändigtvis några skrivfel. Dessutom kan nätfiskesidor vara svåra att skilja från äkta sidor. 

Därför är det viktigt att vara uppmärksam på hur du hamnar på olika webbplatser. Var försiktig med t.ex. länkar i e-postmeddelanden. Det säkraste sättet att gå till en sida är att skriva in hela webbadressen i webbläsarens adressfält.

Skadliga användningsändamål med artificiell intelligens

  • Miss- och desinformation: Falska nyheter eller vilseledande information samt avsiktlig eller oavsiktlig delning och spridning av dessa. Syftet är att påverka den allmänna opinionen om olika ämnen och personer. 
  • Bedrägerier: Cyberbrottslingar skapar övertygande bluffar för att få ekonomisk vinning.  
  • Skada på anseende: Innehåll vars syfte är att smutskasta enskilda personers, gruppers eller organisationers anseende. 

Deepfakes är svåra att känna igen

Det blir allt svårare att känna igen ljud- och videomaterial som deepfakes. Vid spridning av bedrägerier använder brottslingar deepfake-videor där man har fabricerat personer som på ett vilseledande sätt liknar till exempel kändisar. Sådana videor är förfalskade.

Deepfakes roll i bedrägerier kommer sannolikt att öka. Produktion av ljud, bilder och videomaterial med hjälp av AI-verktyg har utvecklats avsevärt. I synnerhet placeringsbedrägerier marknadsförs med deepfake-videor där det ser ut som om kändisar, influerare i sociala medier eller politiker medverkar.

Fabricerade videor och bilder används också i romansbedrägerier. Experter förutspår att i framtiden görs deepfakes allt oftare även av vanliga människor. I sådana fall utger sig brottslingen med hjälp av en deepfake vara en person som står offret nära och försöker manipulera hen att göra betalningar.

Bakom bedrägerier finns fortfarande en människa

Med artificiell intelligens kan man genomföra bedrägerier snabbare och enklare. Med AI kan man öka effektiviteten och trovärdigheten, men bakom bedrägerier finns fortfarande människor – brottslingar som har motiv att begå bedrägerier. 

Så här skyddar du dig mot AI-bedrägerier

  • Var uppmärksam och tänk kritiskt.
  • Ifrågasätt oväntade eller ovanliga kontakter, särskilt om du uppmanas att betala avgifter.
  • Om du misstänker att en video är en deepfake, kontrollera om läpparna rör sig i takt med ljudet. Finns det märkliga förändringar i tonläget eller bakgrundsljudet, hackar ljudet eller förekommer det underliga betoningar i talet? 
  • Om du är i ett vanligt telefon- eller videosamtal och misstänker en deepfake, ställ en fråga som endast personen i fråga skulle kunna svara på. Säkerställ vid behov identiteten via en annan kanal eller ansikte mot ansikte. 
  • Lita på din intuition – om något verkar falskt kan det mycket väl vara det.

Fraudcast: Hur använder man artificiell intelligens i cyberbrott?

Kan man ännu lita på sina egna ögon och öron på nätet när man med artificiell intelligens kan göra en deepfake-video av vem som helst på ett ögonblick? 

Lyckligtvis kan artificiell intelligens också användas för att bekämpa bedrägerier. Nordeas experter på förhindrande av bedrägerier Lasse Riihimäki och Sara Helin diskuterar artificiell intelligens och cyberbrott med Laura Kankaala, Threat Intelligence Lead vid utredning av cyberhot på F-Secure.

Syns inte videon? Du kan lyssna på Fraudcast direkt på följande kanaler: Spotify, SoundCloud och YouTube. Podcasten är på finska. På Youtube finns dock textning tillgänglig på svenska och engelska.

Hoppsan! Om du vill se innehåll av detta slag ska du först godkänna Nordeas cookies för marknadsföring

Hjälp för bankärenden

Privatkunder