Du kan påverka dina boendekostnader själv i ett egnahemshus

Det är mycket att fundera på när man planerar att flytta till ett egnahemshus – t.ex. hur boendekostnaderna skiljer sig jämfört med att äga bostadsaktie, eftersom du ansvarar själv för alla underhållskostnader för ett egnahemshus.

Enligt Nordeas ekonom Juho Kostiainen är kostnaderna för egnahemshus oftast desamma som för höghus, men de finansieras olika. Dessutom är brukskostnaderna för egnahemshus inte nödvändigtvis större per kvadratmeter än för bostadsaktier.

Vanliga reparations- och underhållskostnader för egnahemshus kan vara exempelvis underhållsmålning, vägunderhållsavgifter, plogning av privatvägar eller sotning. 

”Ibland kan man komma billigare undan med kostnaderna för egnahemshus än för bostadsaktier eftersom man kan göra en del renoveringar och arbeten utomhus själv”, säger Kostiainen.

När du köper ett egnahemshus gör du klokt i att fundera på hur mycket tid du vill sätta på att ta hand om ditt hem och gården, såsom trädgårdsarbeten och snöröjning.

Typiska driftskostnader för egnahemshus är

  • fastighetsskatt och eventuell hyra för tomten
  • avfallsavgifter
  • el- och vattenavgifter
  • försäkringar
  • uppvärmnings- och energikostnader.

Den största månatliga utgiftsposten för ett egnahemshus är oftast uppvärmning och annan energiförbrukning, och därför är det bra att ägna uppmärksamhet åt husets energiklass.

Läs mer om energiklasser

Egnahemshus är oftast fastigheter

När man köper ett egnahemshus är det nästan alltid frågan om en fastighetsaffär. Med fastighet avses ofta tomten och byggnaderna på den. Ett egnahemshus är oftast en fastighet även om tomten skulle vara hyrd. 

I vissa fall kan ett egnahemshus också höra till ett bostadsaktiebolag, och då är det i allmänhet frågan om ett fristående hus.

Att köpa en fastighet skiljer sig från att köpa en bostadsaktie exempelvis i fråga om beskattning och ansvar. Du betalar årligen fastighetsskatt som beräknas genom att multiplicera fastighetens värde med den fastighetsskattesats som kommunen fastställt. 

Som ägare av ett egnahemshus ansvarar du själv för att alla nödvändiga renoveringar och andra underhållsåtgärder görs i tid.

När du börjar leta efter ditt drömhus, ägna uppmärksamhet åt egnahemshusets läge och bostadsområdets prisnivå. Samtidigt gör du klokt i att ta reda på om egnahemshuset står på egen tomt eller hyrestomt och om det eventuellt finns byggnadsrätt kvar på tomten. 

Det är också smart att säkerställa att slutgranskningen är gjord och dokumenterad särskilt om det är frågan om ett nyare hus.

Checklista för den som planerar att köpa en fastighet

  1. Låt en expert göra konditionsgranskning av huset.
  2. Bekanta dig med fastigheten och gå igenom alla dokument om den.
  3. Gör upp ett föravtal om fastighetsköpet
  4. Gör fastighetsaffären digitalt eller traditionsenligt på bankens kontor.

Det är riskfyllt att köpa ett hus utan att dess kondition granskats

Tänk på husets ålder och kondition när du överväger att köpa ett egnahemshus. För att du ska kunna undvika överraskningar i fråga om huset gör du alltid klokt i att låta göra en konditionsgranskning av ett egnahemshus.

Målet med konditionsgranskningen är att ge en klar bild av hurdant skick egnahemshuset är i och få en uppfattning om behovet av renoveringar och eventuella risker. Om någon konditionsgranskning inte har gjorts, gör du klokt i att låta en expert göra en innan du fattar ett köpbeslut. 

Kostiainen påminner att köparen själv måste fundera på vilka framtida renoveringsbehov det finns i ett egnahemshus. Det är bra att fråga säljaren eller mäklaren vilka slags renoveringar eller förbättringar som redan gjorts i huset.

”Skador och problemsituationer i egnahemshus faller alla på ägarens ansvar”, säger Kostiainen.

Ett sätt att vara förberedd på överraskande utgifter i egnahemshus är att spara ihop en reservkassa på ett sparkonto.

Läs mer om reservkassor

Viktiga dokument vid köp av egnahemshus

Vi listade några av de viktigaste dokumenten som du bör ta del av innan du köper ett egnahemshus. Du kan be att få dokumenten av mäklaren eller säljaren ifall en privatperson säljer huset. På samma gång kan du kontrollera att dokumenten är uppdaterade.

  • Med lagfartsbevis bevisar man sin äganderätt till en fastighet och i det kan du exempelvis kontrollera grundläggande uppgifter om fastigheten. Dessutom ser du uppgifter om beviljade lagfarter till fastigheten eller eventuella anhängiggjorda lagfartsansökningar. 
  • I gravationsbeviset ser du inteckningar som Lantmäteriverket fastställt och gravationer som hänför sig till fastigheten såsom vägrätt.
  • I fastighetsregisterutdraget ser du fastigheten och uppgifter om hur den bildas. I fastighetsregisterkartan kan du se fastighetens gränser.

I fastighetsaffärer kallas ett köpeanbud för föravtal

Parterna i en fastighetsaffär binds av ett föravtal om fastigheten. Innehållet i föravtalet följer avtalet om fastighetsaffären och det ska göras upp på en standardiserad blankett.

I föravtalet avtalar parterna om fastighetsaffären till ett visst pris och på vissa villkor. Parterna i avtalet förbinder sig till affären som av någon anledning genomförs senare.

Både säljaren och köparen undertecknar föravtalet i en fastighetsaffär och det ska bekräftas av ett köpvittne. 

Att köpa en fastighet skiljer sig från att köpa en bostadsaktie

Fastighetsaffärer skiljer sig något från att köpa bostadsaktier. Till exempel då affären genomförs på bankens kontor ska köpvittnet vara på plats och bestyrka överlåtelsen av fastigheten.

Efter affären ska den nya ägaren ansöka om lagfart, alltså att hens äganderätt registreras i Lantmäteriverkets lagfarts- och inteckningsregister.

Dessutom betalar man 3 % överlåtelseskatt på köpepriset i fastighetsaffärer, alltså mer än då man köper bostadsaktier.

Läs mer om fastighetsaffärer

Du är kanske också intresserad av