Ränteskyddet kan ses som en försäkring för lånet
Enligt Nordeas färska enkät om boende har endast en liten del av finländarna garderat sitt bostadslån mot ränteuppgång trots att de senaste årens marknadsrörelser betydligt har ökat behovet av att kunna planera sin ekonomi.
Finländare binder sina bostadslån vanligtvis till euriborräntan, vilket innebär att svängningar i räntorna kan höja bostadslånets månadsrat – något som många oroar sig för. I Nordeas prognos för april 2026 väntades ECB höja räntorna fyra gånger i år. Styrräntan väntas stiga till 3 procent fram till oktober.
Ett sätt att gardera bostadslånet är bankens ränteskyddsalternativ, såsom räntetak, räntekorridor eller fast ränta. Enligt Nordeas enkät har endast 10 procent av de finländska bolånetagarna tagit ränteskydd. En tredjedel har inte ens övervägt ränteskydd, medan återstående 27 procent upplever att de inte vet tillräckligt om det.
– I centraleuropeiska länder är bostadslån ofta bundna till fast ränta, vilket innebär att de inte är lika flexibla som lån med rörlig ränta. Ränteskydd är en kombination av dessa modeller. Vi har olika verktyg för att hantera de risker som hushållen utsätts för, säger Nordeas ekonom Juho Kostiainen.
Ett populärt sätt att gardera sig mot ränterisker är räntetak, som innebär att en övre gräns ställs för räntan på lånet. Under räntetakets giltighetstid överstiger bostadslånets referensränta inte den avtalade nivån, oavsett vad som händer på marknaden. På så sätt är det möjligt att förverkliga bostadsdrömmar även i osäkra tider, samtidigt som det blir lättare att förutse den personliga ekonomiska situationen.
Många har fortfarande en period med låga räntor i färskt minne, då ränteskyddet ofta betraktades som onödig försiktighet. Sedan dess har attityderna förändrats.
– Ränteskydd kan ses som ett slags försäkring. Ingen önskar att huset ska brinna, men för säkerhets skull är det viktigt att teckna en brandförsäkring. Om räntorna stiger är ränteskydd en liten kostnad för att undvika stora förluster, konstaterar Kostiainen.
Den egna ekonomin under lupp
Bankernas kunder är nu intresserade av olika alternativ för att trygga ekonomin, eftersom det finns gott om osäkerhetsfaktorer. I Nordeas kundsamtal är ränteskydd inte längre samma skräckbild som tidigare.
– Räntorna väcker oro och samtalen om ränteskydd präglas numera av större öppenhet. Det kan faktiskt trygga den egna ekonomin, berättar Nordeas finansieringsexpert Medine Linnainsaari.
Linnainsaari påpekar att varje persons ekonomiska situation är unik och att det inte finns någon universallösning. Av den anledningen är det smart att föra en öppen dialog, se över den egna situationen och överväga olika alternativ.

Många som planerar att byta bostad överväger nu sina möjligheter. Även om man inte kanske lyckas sälja sin nuvarande bostad till det pris som man hade hoppats på, går det också att köpa en ny och eventuellt större bostad till ett lägre pris.
Ibland lönar det sig att sälja bostaden till ett lägre pris
Bostadspriserna är för närvarande låga, vilket får många att senarelägga sitt säljbeslut. Trots det finns det inte skäl att skjuta upp ett bostadsbyte. Även om man inte kanske lyckas sälja sin nuvarande bostad till det pris som man hade hoppats på, går det också att köpa en ny och eventuellt större bostad till ett lägre pris.
Om ett bostadsbyte är aktuellt kan kunden fylla i en bolåneansökan och inleda en dialog med banken. Man kan göra det även om det ännu inte finns full visshet om vilket objekt som ska köpas eller om den egna bostaden kommer att säljas. Bolåneansökan är inte bindande.
– Tidpunkten kan ha en större betydelse när det gäller köp av första bostad. Det finns faktiskt forskningsbelägg för detta. Det är smart att sälja bostaden och köpa en ny om det finns behov att göra det, säger Kostiainen.
Gardera, spara och placera
Både Kostiainen och Linnainsaari uppmanar till att se över även andra delar av ekonomin utöver bostadslånet. Till exempel är sparande och placeringar viktiga delar av helheten.
– Finländare har traditionellt velat återbetala sina lån snabbt. Det kan vara ett bra alternativ för vissa, men det är också viktigt att lämna utrymme för en mindre ekonomisk buffert, säger Kostiainen.
Placeringar kan bidra till att öka förmögenheten, medan buffertsparande ger flexibilitet i föränderliga situationer.
Denna artikel har publicerats tidigare i Iltasanomat och Helsingin Sanomat (4/2026).


