Olika bedrägerityper

Det finns många olika bedrägerityper. Ligg steget före bedragaren genom att lära dig mer om de olika varianterna.

Investeringsbedrägeri (investment scam)

Har du fått ett mejl eller samtal från en utländsk placeringsrådgivare som vill att du ska investera i aktier eller fonder med ”goda” framtidsutsikter? Eller har du fått ett erbjudande om att spekulera i kryptovalutor och binära optioner som nästan låter för bra för att vara sant? Investeringsbedrägerier av detta slag har markant ökat den senaste tiden.

Ofta börjar bedrägerierna med en initial betalning på cirka 250 euro som ditt kreditkort debiteras med.

Tips för hur du kan undvika investeringsbedrägeri:

  • Har företaget koncession? Hur länge har företaget bedrivit placeringsverksamhet?
  • Företag som tillhandahåller tjänster med kryptovalutor kontaktar aldrig sina kunder per telefon. De erbjuder endast en plattform för handel.
  • Seriösa företag säljer sällan placeringar över telefon, särskilt inte på kvällar.
  • Kontrollera om företaget finns på Finansinspektionens varningslista eller om det finns annan information om företaget på nätet.
  • Låt aldrig någon installera ett fjärrstyrningsprogram på din dator!

Beställningsfällor

Vid beställningsfällor ger offret sitt kortnummer när hen deltar i ”ett lotteri” eller ”en enkät”, löser in ”en vinst“, betalar “extra leveranskostnader“, beställer ”ett prov” eller köper ”en särskilt förmånlig produkt”, såsom smarttelefon, surfplatta, presentkort, skor eller provförpackningar av skönhets- eller hälsovårdsprodukter. 

I samband med en initial debitering på några euro har kortinnehavaren anslutit sig till säljarens tjänst och som följd av detta debiteras kundens konto månatligen. Därefter kan de månatliga debiteringarna vara till och med 100 euro.

Det kan vara mycket svårt att frigöra sig från avtalet och därför borde offret spärra sitt kort och beställa ett nytt kort för att få månadsdebiteringarna att upphöra. Vi rekommenderar offret att göra en brottsanmälan till polisen.

Ge inte ditt kortnummer om du har fått ett meddelande eller en länk utan att du har bett om det eller om du är osäker på om du kan lita på tjänsteleverantören.

Bedrägeri via telefon (vishing)

Bedragaren tar kontakt via telefon och utger sig vara till exempel från banken, en elektronikkedja eller från en myndighet, och påstår ofta att det är bråttom och anger olika skäl till att kunden ska använda sina bankkoder eller lämna ut sina koder. Målet är att komma in i nätbanken för att överföra pengar eller komma åt kundens bankkoder.

Tips för hur du kan undvika bedrägerisamtal:

  • Lämna aldrig ut dina personliga koder eller kontouppgifter.
  • Använd aldrig dina bankkoder på uppmaning av någon som kontaktar dig.
  • Avbryt samtalet om du är misstänksam.
  • Du kan säkerställa vem som ringer genom motringning till exempel till polisens eller bankens växel eller kundtjänst.

Bedrägeri via e-post (phishing)

I e-postmeddelanden kan du uppmanas att uppdatera kontouppgifter, lösenord osv. Meddelandet ser ut att komma från en bank som vill att du ska bekräfta ditt konto- eller kortnummer.

Bedrägerimeddelanden skickas också i t.ex. myndigheternas, skatteförvaltningens och postens namn. Meddelandena innehåller ofta en länk där du kan ”identifiera dig” eller ”bekräfta” ditt konto- eller kortnummer.

Tips för hur du kan undvika bedrägeri via e-post:

  • Ange aldrig dina person- eller bankuppgifter på ett formulär per e-post.
  • Ange inte dina person- eller bankuppgifter genom att svara på ett e-postmeddelande.
  • Logga inte i tjänsten via länken i e-postmeddelandet. Gå direkt till tjänsteleverantörens webbplats för att logga in.
  • Klicka inte på länkar och öppna inte filer som du fått av en okänd avsändare.
  • Kontrollera alltid riktigheten av avsändarens e-post genom att klicka på avsändarens adress. Om adressens form är suspekt har en officiell instans inte skickat meddelandet.

 

Bedrägeri via SMS (smishing)

Nuförtiden skickas de flesta bedrägerier per sms till mobiltelefonen. Syftet är ofta att få dig att klicka på en länk och fylla i dina person- och bankuppgifter.

Tips för hur du kan undvika bedrägeri via sms:

  • Klicka inte på länkar från okända avsändare.
  • Bedrägerimeddelanden maskeras ofta på så sätt att de verkar komma från välkända företags servicenummer, t.ex. Nordea eller Posten. Då syns bedrägerimeddelandet ofta i samma meddelandekedja som de riktiga meddelandena.
  • Logga inte i tjänsten via länken i sms:et. Gå direkt till tjänsteleverantörens webbplats för att logga in.
  • Försäkra dig alltid om att meddelandet som du fått gäller en tjänst eller ett köp som du har beställt. Nordea ber aldrig om dina personliga uppgifter per sms eller e-post.

Romansbedrägeri (love scam)

Kärleks- eller romansbedrägerier inleds vanligtvis på nätet, till exempel på Facebook eller dejtingsida. Rätt ofta är bedragaren ”en militär” eller ”en ingenjör” på uppdrag utomlands”. Bedragaren kontaktar en person och de börjar chatta, skicka e-post och prata i telefon. Den här kontakten kan ofta pågå i månader och bedragaren bedyrar snabbt sin kärlek och pratar om en gemensam framtid. Efter ett tag, börjar bedragaren att begära pengar under olika förevändningar, till exempel sjukhuskostnader och resor.

Tips:

  • Se upp för "soldater” som ber dig skicka pengar.
  • Skicka aldrig pengar till någon som du inte träffat och som ber dig om pengar på nätet.
  • Om du har blivit lurad, meddela banken och gör en polisanmälan. Du är inte ensam – det är många som har lurats på det här sättet.

Du får stöd till exempel av specialisterna hos Brottsofferjouren (riku.fi)Öppnas i nytt fönster. Du kan också ringa Brottsofferjouren anonymt.

Identitetsstöld (identity theft)

En identitetsstöld innebär att någon använder din identitet för att till exempel köpa varor, teckna abonnemang eller ta lån i ditt namn.

Tips:

  • Var försiktig med vilken information du lägger ut på nätet och sociala medier.
  • Börja använda Suomen Asiakastietos tjänst Oma Luottokielto – Eget kreditförbud.

Smurf

Med smurf avses en person som anlitas för att ta emot och förmedla kriminellt förvärvade pengar via sitt konto. Smurfar erbjuds ofta en kompensation för det förmedlade beloppet. Ofta utnyttjas även bedrägerioffer (t.ex. romansbedrägerier) för att dölja pengarnas olagliga ursprung.

Hur kan jag undvika att bli utnyttjad som smurf?

Som kontoinnehavare är du skyldig att veta vilka pengar som finns på och förmedlas via ditt konto. Om du inte vet pengarnas ursprung, kontakta omedelbart banken eller polisen innan du förmedlar pengar.  Suspekta fall blir alltid föremål för polisutredning, och dessutom kan banken vara tvungen att begränsa kundens tjänster.

Vad ska jag göra om jag har utnyttjats som smurf?

Kontakta den lokala polisen och meddela vad som har hänt. Kontakta även din bank för att utförligt reda ut transaktionerna.

Falska fakturor (fake invoice)

En bluffaktura skickas ofta va mejl och är ett krav på betalning för en vara eller tjänst som du eller ditt företag aldrig har beställt eller fått levererad. Det kan också hända att en säljare, via telefon, försöker hävda att ni har ingått ett avtal och kräver dig på pengar.

Tips:

  • Är fakturan rimlig? Har vi köpt den här varan/tjänsten?
  • Framgår det av fakturan att den egentligen är ett erbjudande av något slag?
  • Är kontonumret samma som förra gången?

Du kan även göra en googlesökning på företaget som sänt fakturan. Vanligtvis är det lätt att hitta uppgifter om företag som skickar falska fakturor.

VD-bedrägeri (CEO fraud)

Ett VD-bedrägeri går till så att bedragaren utger sig för att vara företagets vd eller en annan person i ledande ställning. Bedragaren skickar därefter ett falskt mejl till någon inom företaget och ber hen att göra en brådskande överföring på en stor summa pengar, ofta till utlandet.

Tips:

  • Utför inga betalningsuppdrag som kommer via mejl.
  • Utbilda personalen om risker och säkra arbetssätt.
  • Ring upp avsändaren av mejlet och kontrollera dess äkthet.
  • Om du är osäker fråga din kollega hur hen förhåller sig till saken.
Kontakta alltid banken om bedragaren har gett dig betalningsanvisningar och om du tror att du har blivit lurad.

Rekommendationer för att skydda dig mot bedrägerier

Genom att följa våra rekommendationer skyddar du dig mot bedrägerier.

Läs våra rekommendationer

Vanliga ord och uttryck om säkerhet och bedrägerier

Här hittar du på de vanligaste ord om säkerhet och bedrägerier.

Läs mer om vanliga ord

Mer om Säkerhet

Om du känner till dem är det lättare att vara uppmärksam och undvika att bli lurad.

Tillbaka till startsidan av säkerhet