Räntefonder

Placeringsprofil

Avkastningen på räntefonderna bildas utgående från utvecklingen på räntemarknaden. Räntefonderna kan delas in i fonder med kort, medellång och lång ränta.

Räntefonderna sprider medlen i olika emittenters och länders lån. Dessutom diversifierar de placeringarna tidsmässigt, det vill säga genom att placera i lån med olika långa löptider under olika tidpunkter. Emittenter av placeringsobjekten kan vara till exempel stater, kommuner och andra offentliga samfund samt finansinstitut och andra företag.

Urvalskriterierna för placeringsobjekten i fonderna, det vill säga placeringsinriktningen, framgår av faktabladet om fonden och fondstadgarna.

Fondutbud

Räntefonderna kan delas in i fonder med kort, medellång och lång ränta.

Korträntefonder 

Penningmarknadsfonder och andra korträntefonder 

Fonder med medellång ränta
Kombinerar kort- och långfristiga ränteinstrument

Fonder med lång ränta

Placerar främst i långfristiga masslån och andra ränteinstrument med en löptid på över ett år. Placeringsobjekten kan vara emitterade av stater, kommuner, andra offentliga samfund och företag.

Statslånefonder

Statslånefonderna placerar främst i masslån emitterade av stater och andra offentliga samfund. I dessa fonder utgör ränterisken den största risken. 

Företagslånefonder/Investment grade-fonder
Fonder som placerar i lån emitterade av företag (banker och andra företag) kallas företagslånefonder. I dessa fonder utgör kreditrisken den största risken. Med kreditrisk avses osäkerheten kring emittentens förmåga att återbetala sina skulder. 

Företagslånefonder med hög risk/High yield-fonder
High yield-fonderna placerar i masslån emitterade av företag med lågt kreditbetyg. Dessa förknippas med högre risk och högre förväntad avkastning.

Avkastning och risk

Avkastningen på räntefonder baserar sig på utvecklingen på räntemarknaden som är stabilare än utvecklingen på aktiemarknaden. En stabil marknad ger dock i allmänhet lägre avkastning. Avkastningen på räntefonderna beror på räntenivån och hur den växlar samt på valda objekt och tajmingen av handel.

De största riskerna som förknippas med räntefonderna är ränte- och kreditrisken.

Ränterisken beskriver hur priset på ränteplaceringar påverkas av växlingar i räntenivån. Förändringar i räntenivån har motsatt inverkan på värdet av ränteplaceringen, dvs. om räntenivån stiger sjunker ränteplaceringens värde och tvärtom.
Med kreditrisk avses osäkerheten kring  återbetalningsförmågan hos masslånets emittent. När kreditrisken i anslutning till en placering väntas stiga sjunker placeringens värde och tvärtom.

I alla ränteplaceringar hänför sig risken till uppgång i räntenivån under placeringstiden. Om marknadsräntorna stiger och placeraren säljer sina fondandelar, kan avkastningen bli mindre än väntat eller rentav negativ. Detta beror på att marknadsvärdet på masslånen eller penningmarknadsinstrumenten i fondportföljen sjunker när räntenivån stiger, och då sjunker också fondandelens värde. Hur stor inverkan nedgången får är olika i penningmarknadsfonder, fonder med medellång ränta och masslånefonder.

Värdet på en fondandel kan stiga eller sjunka beroende på marknadsläget. Placeraren kan helt eller delvis förlora det placerade kapitalet.