.svg)
Vi står inför en spännande sommar
Det har funnits gott om nyhetsämnen i år, då USA:s president Donald Trump har förvirrat världspolitiken på många olika fronter. Även sommaren väntas bli spännande, eftersom det geopolitiska läget är instabilt och tidsfristen för handelsförhandlingarna snart löper ut. Globalt sett har den ekonomiska tillväxten dock fortsatt måttligt och tydliga tecken på avmattning finns inte i sikte. Den relativt höga värderingen begränsar dock aktiernas avkastningspotential på kort sikt. I det osäkra läget är ränteinstrument ett beaktansvärt alternativ till aktier. Vi rekommenderar neutralvikt i båda tillgångsslagen.
Nyhetsflödet fortsätter under sommaren
I början av april införde president Donald Trump betydande importtullar mot USA:s handelspartner, men senarelade snart tullarna med 90 dagar för att ge tid för förhandlingar. Tiden för att förhandla går ut den 9 juli och om nya handelsavtal inte ingås före det kan de höga tullarna träda i kraft. I fråga om Kina upphör tidsfristen för förhandlingarna den 12 augusti. Handelsförhandlingar är vanligtvis långa och invecklade, och det är sannolikt att många parter inte kommer att nå enighet i tid trots Trumps raka förhandlingsmetoder. Därför är det möjligt att bristen på handelsavtal orsakar nervositet på marknaden. Finansminister Scott Bessent har dock redan indikerat att förhandlingarna kan förlängas med de parter som förhandlar på allvar. Marknaden räknar för närvarande med att tullarna blir kvar kring 10 procent i genomsnitt, och därmed skulle klart högre tullar vara en negativ överraskning.
Under sommaren väntas också besked om vad som ska hända med Trumps mäktiga paket med skattelagar. Trump vill att kongressen ska godkänna paketet redan senast den 4 juli. Många detaljer är ännu oklara, men trots all uppståndelse verkar det för närvarande att paketet skulle ha en ganska liten effekt på den ekonomiska tillväxten och budgetunderskottet. Största delen av skattelättnaderna i paketet har redan trätt i kraft, och det främsta målet är att de tillfälliga skattelättnaderna från 2017 ska bli permanenta. Nya element i paketet är bland annat skattefrihet för övertidsarbete och dricks. Detaljerna som ännu saknas ändrar inte det faktum att budgetunderskottet förblir högt inom de närmaste åren och att statens skuldkvot fortsätter att öka. Underskottet skulle ändå ha kunnat öka mycket mer om alla Trumps vallöften hade genomförts. Ur europeiska placerares perspektiv är paragraf 899 den mest oroväckande delen av lagstiftningspaketet. Med stöd av den skulle USA kunna införa hämndskatter på utländska företag eller placerare. Om lagen träder i kraft kan den bidra till att utländska placerare vill minska sina innehav i USA. Enligt senatens förslag ska lagen träda i kraft i början av 2027, alltså ett år senare än i representanthusets version.
Förutom de ekonomiska nyheterna följer marknaden också hur konflikten i Mellanöstern utvecklas under sommaren. Håller vapenvilan mellan Israel och Iran, eller kommer situationen att trappas upp igen? Det instabila läget i Mellanöstern väcker oro, men det har små effekter på världsekonomin så länge som utbudet av olja och gas inte störs. Betydande störningar i utbudet är osannolika, men kan ändå inte uteslutas.
Aktiemarknaden återhämtade sig snabbt från rekylen i början av april då placerare räknade med att Trump har en tendens att backa från beslut som skulle vara skadliga för ekonomin. Den bekymmersfria inställningen på marknaden i den utmanande geopolitiska miljön inför stora ekonomiska nyheter ökar ändå risken för kursfluktuation under sommaren. Därför neutralviktar vi aktier och obligationer.
Ekonomin fortsätter att växa måttligt
Den globala ekonomiska tillväxten väntas fortsätta måttligt, även om tillväxtprognoserna har sänkts något på grund av handelskriget. De största sänkningarna har gjorts i tillväxtprognoserna för USA som ännu i början av året var rätt höga. I december 2024 förutspådde exempelvis centralbanken Fed att ekonomin i USA skulle växa med 2,1 procent i år, men i juni hade prognosen sjunkit till bara 1,4 procent. Tillväxten väntas igen ta fart gradvis nästa år och året därpå.
Återhämtningen i Europa väntas så småningom kvickna till, eftersom halvering av räntan ökar både investeringarna och hushållens köpkraft. Nordeas ekonomer prognostiserar att ekonomin i eurozonen växer med hela 2 procent nästa år, dvs. något mer än prognosen för USA. På längre sikt stärks den ekonomiska tillväxten också av strategiska drivkrafter, då Europa ökar investeringarna i försvarsindustrin och den gröna omställningen samt flyttar hem industriproduktion.
I fråga om tillväxtländerna har Trumps handelspolitik hittills drabbat Kina hårdast, då den genomsnittliga tullen på kinesiska importvaror har stigit till hela 55 procent och den tidigare tullfriheten har upphört för paket vars värde är mindre än 800 dollar. Många kinesiska exportörer drabbas av problem i nuläget, i synnerhet om förhandlingspartnern är en stor amerikansk handelskedja. Eftersom Kina ändå stöttar sin ekonomi beslutsamt genom både penning- och finanspolitik, verkar en rejäl nedgång i landets ekonomi dock inte sannolik denna gång.
Fed avvaktar och observerar
Den amerikanska centralbanken Fed har inte sänkt räntan en enda gång i år, trots att inflationen redan har avtagit till ungefär 2–3 procent. Centralbanken tänker fortsätta att avvakta och observera tills effekterna av Trumps tullpolitik på den ekonomiska tillväxten och inflationen har blivit klara. Räntemarknaden prisar in två räntesänkningar för resten av året, vilket är i linje med Fed-bankirernas medianprognoser. För närvarande ligger den övre gränsen för styrräntans intervall vid 4,5 procent.
I eurozonen kan räntesänkningarna redan ha upphört efter att Europeiska centralbanken sänkte inlåningsräntan till exakt 2 procent i juni. Inflationen har redan nått målet på 2 procent och den starkare euron bidrar till att minska inflationstrycket genom att priset på importerade varor sjunker. Om den ekonomiska tillväxten inte återhämtar sig som väntat eller om euron fortsätter att stärkas kan det finnas skäl för ytterligare räntesänkningar. I juni sänkte den schweiziska centralbanken sin styrränta till noll som reaktion på den starkare francen och nollinflationen.
Resultatperioden är snart här
I mitten av juli riktar placerarna sina blickar mot resultatperioden för andra kvartalet. I USA väntas bolagen i indexet S&P 500 öka sina resultat med cirka 5 procent jämfört med föregående år, vilket skulle vara den mest anspråkslösa tillväxttakten sedan sista kvartalet 2023. Förväntningarna kan vara för låga, men det är svårt att göra upp prognoser på grund av tullarna, den svagare dollarn och lagerökningen i början av året. För helåret väntas resultattillväxten uppgå till 9 procent, vilket kan uppnås tack vare det starka första kvartalet.
Det framåtblickande P/E-talet enligt indexet S&P 500 har igen klättrat upp till 22 i och med att aktiemarknaden har återhämtat sig. Det är högre än medelvärdet för de senaste fem eller tio åren. För närvarande grundar sig aktiernas uppgångspotential snarare på resultattillväxt än på ökade värderingsmultiplar.
Placerare har höjt aktievikter
Efter rekylen i april har placerarna snabbt återvänt till aktiemarknaden. Framför allt amerikanska privatplacerare har ökat sina aktieinnehav, medan institutionella investerare har varit något försiktigare. Skräckindexet VIX har återgått till en normal nivå då kursfluktuationen har avtagit. Det är möjligt att fluktuationen igen ökar under sommaren, men vi förväntar oss inte att turbulensen likt i april upprepas.
Övervikt i Europa
Vi fortsätter att övervikta Europa i våra rekommendationer för olika regioner, eftersom vi tror att företagens resultattillväxt ökar medan ekonomin återhämtar sig och regleringen minskar. Aktievärderingen har stigit en aning till följd av kursuppgången, men vi tror ändå att de förstärkta långsiktiga utsikterna tål högre värderingsmultiplar än tidigare. En del placerare har börjat minska sina placeringar i USA på grund av den politiska osäkerheten, vilket har gynnat aktiemarknaden i Europa. Att euron har blivit starkare mot dollarn är en följd av att kapitalflödena har vänt. Enligt vår syn kan trenden fortsätta.
Det är ändå bra att komma ihåg att aktiemarknaden i USA är den största i världen. Även med neutralvikt rekommenderar vi att hälften av aktieplaceringarna allokeras till USA. Vi fortsätter att undervikta aktiemarknaden i Japan och neutralvikta tillväxtmarknaderna. Utsikterna för tillväxtländerna dämpas av osäkerheten kring de slutliga tullarna, som enligt Trumps ursprungliga plan skulle vara särskilt höga för många tillväxtländer. I denna miljö verkar Indien vara en något mer defensiv ekonomi än andra, eftersom landet inte är särskilt beroende av varuexporten och de viktigaste drivkrafterna för den ekonomiska tillväxten är inhemska.
Övervikt i finanssektorn
I vår globala sektorallokering fortsätter vi att övervikta finanssektorn trots den goda kursutvecklingen. Vi räknar med att sektorn fortsättningsvis gynnas av relativt höga räntor, ökade lånevolymer, minskad reglering och gynnsam utveckling på kapitalmarknaden. Vi fortsätter att undervikta defensiva dagligvaror.
Övervikt i företagsobligationer
Vi överviktar europeiska företagsobligationer och underviktar statsobligationer. Kreditriskpremierna för företagsobligationer har minskat relativt lågt, men det är osannolikt att de ökar avsevärt medan ekonomin återhämtar sig. Den förväntade avkastningen på företagsobligationer är därmed fortfarande högre än på statsobligationer. Under första halvåret har high yield-obligationer och statsobligationer av tillväxtländer gett den bästa avkastningen. Efter en lång svag period har tillgångar äntligen börjat flöda till tillväxtländernas obligationer i lokal valuta, eftersom ränteplacerare vill diversifiera sina portföljer till allt fler geografiska regioner.
