Nordea Private Banking Placeringsöversikt

Stark resultattillväxt trots tullarna

Resultatperioden för årets andra kvartal var klart bättre än väntat, även om president Trumps tullar kastade en lång skugga av osäkerhet över resultatperioden. Osäkerheten i handeln har haft en oväntat liten effekt på helhetssituationen och utifrån kommentarerna överskuggar den inte heller kommande resultatperioder i en större utsträckning. Det finns förstås sektorer och företag som drabbas hårt av tullarna, men effekterna på hela resultatutvecklingen verkar bli måttligare än befarat. 

För tillfället verkar företagens resultat öka globalt i en ganska normal takt i år. Med beaktande av det osäkra läget är prestationen utmärkt. Tillväxten väntas fortsätta i en ganska snabb takt även nästa år, trots att resultatprognoserna sannolikt måste justeras något nedåt. Tekniksektorn har igen genererat den starkaste resultattillväxten och den väntas fortsätta i tillväxttoppen. Investeringarna i artificiell intelligens och Trumps skattereformer gynnar tillväxtutsikterna för tekniksektorn även i fortsättningen.

Rykten om en teknikbubbla är klart överdrivna

I själva verket är de ljusare tillväxtutsikterna för tekniksektorn den främsta orsaken till att värderingsmultiplarna på aktiemarknaden verkar höga överlag. Förväntningar på snabb tillväxt går nämligen hand i hand med högre värderingsmultiplar. Bättre lönsamhet och gynnsamma tillväxtutsikter har höjt värderingsmultiplarna för tekniksektorn något och ökat dess vikt på hela aktiemarknaden betydligt. Värderingsmultiplarna för andra sektorer ligger däremot i stort sett nära sitt historiska medelvärde. När resultatutsikterna för stora sektorer börjar försvagas sätter koncentrationen av marknaden och de höga värderingsmultiplarna naturligtvis fart på nedgången i aktiekurserna. Tills vidare är det ändå inte mycket som tyder på detta.

Trots de höga värderingsmultiplarna pekar mer omfattande indikatorer för avkastningsutsikterna fortfarande på en god men snäppet måttligare avkastning på aktiemarknaden på medellång sikt. På grund av ränteuppgången de senaste åren har avkastningsutsikterna för obligationer däremot förbättrats något. Därför är även den förväntade avkastningsdifferensen mellan aktier och obligationer mindre än under de föregående tio åren, men den talar fortfarande klart för aktier. I en miljö med tillräckligt god ekonomisk tillväxt och resultattillväxt är det sannolikt att aktier ger bättre avkastning än ränteinstrument. Av denna avledning rekommenderar vi övervikt i aktier. Det är dock bra att notera att avkastningsutsikterna för obligationsplaceringar också är bättre än på länge. Därför är det klokt att placeraren fortsättningsvis ser till att portföljen även innehåller obligationer med en vikt som är i linje med placeringsplanen.

Minskad osäkerhet

Även en dålig affär är bättre än ingen affär alls, ansåg marknaden, när t.ex. EU, Japan och Sydkorea undertecknade handelsavtal med USA i slutet av sommaren. Den minskade osäkerheten underlättar beslutsfattandet och piggar upp den internationella handeln efter den utmanande våren. Detta förväntar sig till exempel det stora transport- och logistikbolaget Mærsk som i augusti höjde sin prognos för volymtillväxt i den globala containertrafiken till 2–4 procent. 

Tullarna kommer dock att påverka företagens lönsamhet, då den amerikanska statskassan håvar in 10–50 procent av importvärdet av olika produkter. Möjligheten att baka in detta i priserna avgör hur kostnaderna fördelas i produktionskedjan. Effekterna kommer till största del att förbli måttliga, men de högsta tullarna kommer också att leda till att vissa handelsrelationer upphör och att företagen söker nya partner. Ledarna för de största tillväxtländerna har redan beslutat att intensifiera sina ömsesidiga handelsförbindelser på grund av de höga tullarna som USA infört och den oförutsägbara politiken som landet för. EU strävar å sin sida efter att utveckla den inre marknaden.

Den importtull på 15 procent som USA tar ut av EU ligger på en genomsnittlig nivå, vilket innebär att den relativa konkurrenskraften i förhållande till andra exportländer inte har försämrats. Förstärkningen av euron är dock en ytterligare utmaning ur exportföretagens synvinkel. Trots utmaningarna har återhämtningen i Europa fortsatt, och tillväxttakten väntas öka markant nästa år, till följd av lägre räntor och betydande investeringar. Därför rekommenderar vi övervikt i europeiska aktier på grund av den måttliga värderingsnivån och den förbättrade resultattillväxten. 

Börsrally i Kina

I augusti fick handelsförhandlingarna mellan Kina och USA åter mer tid, men den fortsatta osäkerheten har inte återspeglats på den kinesiska aktiemarknaden som steg kraftigt under sommaren. Shanghaibörsen, som domineras av lokala placerare, steg till sitt högsta värde på 10 år i slutet av augusti, och aktiekurserna har också stigit kraftigt på Hongkongbörsen, där utländska placerare kan placera lättare än i Kina. De kinesiska hushållen har betydande sparkapital, men placeringarna har varit knappa på senare tid på grund av den svaga bostadsmarknaden och de låga räntorna. Hushållen har därför börjat placera sitt sparkapital i aktier, vilket också verkar vara målet för den politiska ledningen. Den gynnsamma utvecklingen på aktiemarknaden gör det lättare för teknikföretag att notera sig och ta in finansiering. Teknisk självförsörjning och främjande av innovation står nu högst upp på Kinas prioriteringslista. 

För ett år sedan spekulerades det mycket på marknaderna om huruvida Kina fortfarande är lämpligt för placeringar. Dessa samtal verkar nu ha glömts bort, och den amerikanska investmentbanken Goldman Sachs lanserade i somras en egen lista ”Prominent 10”, som är den kinesiska motsvarigheten till ”Magnificent 7” med amerikanska teknikbolag. I bolagsgruppen ingår bland annat Kinas största teknikbolag Tencent, Alibaba och Xiomi.

Teknik och finansiering ligger i uppgångstoppen

I USA har uppgången i aktiekurserna drivits av stora teknikbolag också i år, men utöver dessa har även aktiekurserna för industribolag och bolag som tillhandahåller allmännyttiga tillgångar stigit kraftigt. Av de stora sektorerna har hälso- och sjukvård utvecklats svagast då den drabbats av Trumpadministrationens nedskärningar i Medicaid-försäkringar och forskningsfinansiering, samt kravet på att sänka priset på läkemedel. I Europa har uppgången i aktiekurserna drivits av banker, allmännyttiga tillgångar och försvarsindustrin. Däremot har sällanköpsvarorna utvecklats sämst eftersom de inkluderar bland annat biltillverkare, som lider av tullarna, och lyxvaruföretag som tyngs av svagare efterfrågan. 

Vi förhåller oss fortfarande positivt till finanssektorn och överviktar den. Lånevolymerna har börjat öka, verksamheten i investmentbankerna har tagit fart och man åtminstone överväger att lätta på regleringen. Intressanta möjligheter kan också öppna sig inom basindustrin, där en betydande vändning i resultatet väntas nästa år, eller inom hälso- och sjukvården, om det politiska trycket på sektorn lättar. Värderingsnivån för hälso- och sjukvårdssektorn i förhållande till den långsiktiga resultattillväxten är nu klart lägre än under de senaste 20 åren.

Något svagare ekonomisk utveckling än väntat

Den ekonomiska utvecklingen i Finland var något svagare än väntat under årets första hälft, och återhämtningen i ekonomin har inte kommit igång som väntat, trots att räntorna har sjunkit betydligt. Enligt preliminära uppgifter var Finlands bruttonationalprodukt i april–juni på samma nivå som under föregående kvartal, men den ökade med 0,5 procent jämfört med samma period ifjol.

Konsumenternas svaga förtroende har dämpat den inhemska konsumtionen och ökat hushållens sparande, trots att realinkomsterna har börjat öka. USA:s tullhot har försvagat företagens förtroende och skjutit upp investeringsbeslut. En överenskommelse om handeln skulle därmed kunna stimulera ekonomin mot slutet av året, och även den lättare penningpolitiken väntas ha en positiv effekt på ekonomin. 

Det finns tecken på återhämtning i utsikterna för industrisektorn i både Europa och USA vilket har en stor betydelse för Helsingforsbörsen. Den rätt ihärdiga osäkerheten har lett till sänkta resultatprognoser, men kurserna har ändå utvecklats starkt på Helsingforsbörsen. Med andra ord kan det vara lättare att nå resultatprognoserna. På grund av kursuppgången har värderingsmultiplarna för Helsingforsbörsen redan stigit över sitt historiska medelvärde. För den konjunkturkänsliga Helsingforsbörsen är industrins utsikter allmänt taget viktigare än servicesektorns. 

Av de största bolagen har Outokumpu, Nokian Renkaat och UPM sänkt sina resultatprognoser mest under de senaste tre månaderna. Sedan början av året har den svagaste avkastningen kommit från Qt Group och Nokia som gav resultatvarningar under andra kvartalet samt från Huhtamäki. I avkastningstoppen hittills i år finns däremot en mycket varierande grupp av bolag. Fram till slutet av augusti har Orion, Wärtsilä och Mandatum gett den bästa avkastningen.

Den handelspolitiska osäkerheten påverkade resultatrapporterna

På Helsingforsbörsen var sentimentet förväntansfullt inför resultatperioden för årets andra kvartal, eftersom resultatprognoserna hade sjunkit klart på grund av den handelspolitiska osäkerheten. Trots de sänkta prognoserna var rapportperiodens resultat något dämpade i ljuset av siffrorna. Med starka resultatrapporter och bra orderingång var verkstadsbolagen rapportperiodens ljusglimt. Däremot presterade skogssektorn svagare än väntat. 

I och med kursuppgången har värderingen av Helsingforsbörsen överstigit medelvärdet 

Till följd av de sänkta prognoserna efter resultatperioden och den kraftiga kursuppgången har värderingen av Helsingforsbörsen överstigit sitt historiska medelvärde. Den förväntade återhämtningen i ekonomin och särskilt industrin i Europa backar ändå upp utsikterna till resultattillväxt. Därför är värderingsnivån motiverad.

Räntorna i eurozonen steg under sommaren

Statsobligationsräntorna i eurozonen steg något under sommaren då de ekonomiska utsikterna stabiliserades. Sedan början av juni har räntan på Tysklands tioåriga statsobligation stigit med 0,2 procentenheter till 2,7 procent. Till följd av detta har statsobligationerna genererat en anspråkslös avkastning på -0,8 procent. Däremot utvecklades företagsobligationer i eurozonen positivt under sommaren tack vare att riskpremierna minskade. Investment grade-obligationer avkastade 0,9 procent och high yield-obligationer 1,5 procent. 

I USA sjönk räntorna en aning under sommaren. Det lugnare marknadsläget efter tulloron och diskussionerna om budgetunderskottet fick placerare att köpa obligationer igen, och långräntan i USA sjönk med 0,1 procentenheter till 4,3 procent. Vi räknar med att statsobligationsräntorna i eurozonen stiger till kring 3 procent mot slutet av året. Långräntan i USA väntas stiga till kring 5 procent.

Starkt fokus på Fed

I fråga om olika centralbanker riktar marknaden sina blickar just nu mot den amerikanska centralbanken Fed som väntas fortsätta med sina räntesänkningar efter räntemötet i september. Fed sänkte räntan i höstas, men ytterligare sänkningar har inte gjorts på ett drygt halvår. Inflationen i USA har rätt ihärdigt hållit sig på en högre nivå än Feds inflationsmål på 2 procent. Tullhöjningarna som tillkännagavs i våras ökade ytterligare risken för att inflationen tar fart. Fed bedömer för tillfället att det finns en ökad risk för att arbetsmarknaden i USA stelnar. Däremot verkar de högsta inflationsprognoserna inte realiseras. Denna kombination ger Fed en möjlighet att lätta på penningpolitiken. För närvarande ligger Feds styrränta vid 4,25–4,50 procent. Marknaden prisar nu in att Fed sänker styrräntan två gånger med 0,25 procentenheter under slutet av året.

Europeiska centralbanken ECB förhåller sig avvaktande till sin egen styrränta. Inflationen i eurozonen har sjunkit till 2 procent, och ECB har betydligt lättat på penningpolitiken. ECB:s inlåningsränta för banker har sjunkit till 2,0 procent från toppnoteringen på 4,0 procent. Euriborräntorna ligger för närvarande kring 2 procent. Placerare förväntar sig inte att ECB ändrar sin penningpolitik inom de närmaste månaderna.

Företagens riskpremier är låga

Företagens riskpremier minskade under sommaren. I våras steg riskpremierna då de höga tullar som USA tillkännagav skapade nervositet på marknaden. Läget blev ändå lugnare under sommaren då USA kom överens om preliminära handelsavtal med flera av sina viktiga handelspartner. Riskpremierna har därmed minskat till sina historiska bottennoteringar. I praktiken ligger många riskpremier nära sina lägsta nivåer som noterades efter finanskrisen 2008–2009. I det rådande läget med måttlig ekonomisk tillväxt väntas företagens kreditvärdighet förbli stabil, och riskpremierna väntas inte öka avsevärt förutsatt att det inte sker en vändning nedåt i ekonomin. När det gäller high yield-obligationer är antalet betalningsinställelser för närvarande lågt och antalet förväntas förbli måttligt framöver. 

Långräntorna är på en bra nivå för placerare

Obligationsräntor erbjuder för tillfället bra placeringsmöjligheter. Euriborräntorna har sjunkit, men räntorna på längre statsobligationer är relativt höga historiskt sett. Därför gör placerare klokt i att rikta sina ränteplaceringar på obligationsmarknaden. Utifrån vår syn på placeringsmarknaden rekommenderar vi att sänka investment grade-obligationer i eurozonen från övervikt till neutralvikt och på motsvarande sätt höja statsobligationer från undervikt till neutralvikt. Då riskpremierna för företagsobligationer är mycket låga, anser vi att det i denna miljö lönar sig att söka ränteintäkter jämnt i olika obligationsklasser.

Räntan på statsobligationer i euroområdet är 3,3 procent och räntan på företagsobligationer i euroområdet är också 3,3 procent.

Tillgångsslag

Obligationsmarknaden

Aktiemarknaden

Avkastning på tillgångsslag

Avkastning på tillgångsslag för de senaste 12 månader: Aktier, världen 12,4 %, Riskföretagslån, euroområdet 6,4 %, Företagslån, euroområdet 4,5 %, Statslån, euroområdet 1,1 %.

Avkastning på tillgångsslag för de senaste 12 månader: Nordamerika 13,2 %, Europa 9,4 %, Japan 8,6 %, Tillväxtmarknader 12,7 %, Finland 12,2 %.

Ansvarig redaktör
Antti Saari, Nordea Kapitalförvaltning, Nordea Bank Abp
antti.saari@nordea.com

Innehåll
Hertta Alava, Ville Korhonen, Antti Saari, Teemu Mäkelä

Registrerad adress och hemort
Hamnbanegatan 5, Helsingfors, 00020 NORDEA
FO-nummer 2858394-9

E -post
Öppnas i nytt fönster

Ansvarsfriskrivning