I denna publikation

  • Marknadens goda utveckling förväntas fortsätta under 2026. Teknikföretag spelar en stor roll på aktiemarknaden, så investerare bör vara beredda på eventuella aktiekursfluktuationer även nästa år.
  • Återhämtningen i industrin och de ökade strategiska investeringarna förbättrar utsikterna för resultattillväxt för europeiska bolag.
  • Rapportperioden gav stöd åt Helsingforsbörsen.
  • Den nuvarande räntenivån är en bra indikator på den avkastning investerare kan förvänta sig på obligationer nästa år.

2026 – återigen ett bra placeringsår att vänta?

Enligt de senaste uppgifterna går 2025 till historien som ett bra placeringsår, trots att utvecklingen även präglades av stor fluktuation och osäkerhet. Vi förväntar oss att den gynnsamma utvecklingen fortsätter även nästa år. Placeraren gör dock klokt i att förbereda sig på att kurserna fluktuerar även i fortsättningen. Vi fortsätter att övervikta aktier i våra placeringsrekommendationer.

Starka resultat driver utvecklingen

Bolagens oväntat starka resultat har varit den viktigaste orsaken till den goda avkastningen i år. I våras dämpade tulloron placerarnas resultatförväntningar, men utvecklingen har hittills varit förvånansvärt bra med beaktande av denna osäkerhetsfaktor. En liknande utveckling gäller även de ekonomiska utsikterna och framgår också av företagens förtroendeindikatorer. Globalt sett verkar resultaten för närvarande öka något mer än vanligt i år.

Även prognoserna för nästa år har höjts något under året, eftersom osäkerheten kring tullarna delvis har skingrats. Dessutom har bolagens prognoser pekat i samma riktning. Medan amerikanska teknikbolag har drivit på den globala resultattillväxten även i år, kan man förvänta sig att allt fler sektorer och regioner bidrar positivt till utvecklingen under de närmaste åren. Om resultaten växer nästa år enligt de nuvarande ganska positiva prognoserna, kan 2026 bli utmärkt på aktiemarknaden. Placeraren gör ändå klokt i att vara beredd på att siffrorna kanske inte blir helt så positiva. Vi förväntar oss att resultaten nästa år ökar något snabbare än den normala takten på 8 procent.

Global EPS estimates 2025-27 and medians_SE_12_2025.png

Skribent

Antti Saari

Antti

Huvudstrateg
Nordea Kapitalförvaltning

Artificiell intelligens – ett hot och en möjlighet

I november bidrog placerarnas misstankar kring lönsamheten av AI-relaterade investeringar och oron över teknikbolagens ökade värderingsmultiplar till att aktiemarknaden som helhet drabbades av en ganska måttlig, sund rekyl. Att placerare ibland tvivlar på tekniksektorns framtidsutsikter är faktiskt en positiv sak, eftersom det innebär att förväntningarna inte skenar iväg samt minskar sannolikheten för en bubbla.

Utvecklingen inom artificiell intelligens är sannolikt en av de största orsakerna till ökad produktivitet på årtionden, och den förbättrar därmed aktiernas avkastningsutsikter på lång sikt. Även framöver kommer det att finnas behov av investeringar i artificiell intelligens, och enligt vår bedömning kommer många av dem sannolikt att vara vinstbringande. Alla kan ändå inte vinna det här racet. Av denna anledning är det också sannolikt att vissa bolags aktiekurser stiger medan andra bolags kurser kan falla kraftigt. 

Värderingsmultiplarna för teknikbolagen är ganska höga, och det är sannolikt att placerarna då och då tvivlar på sektorns tillväxtutsikter och lönsamheten av Ai-investeringar även i fortsättningen. Därför borde placerarna förbereda sig på ökad kursfluktuation även nästa år. Tillfälliga kursnedgångar hör till uppgångsmarknader och man behöver inte bli skrämd för dem så länge fundamenten och i synnerhet resultatutsikterna står sig. Därför anser vi fortfarande att det är motiverat att övervikta aktier i placeringsportföljer.

De som oroar sig för att teknikbolagens kurser fluktuerar kan i sina placeringar ändå överväga att exempelvis vikta utdelnings- eller värdeaktier något mer än vanligt. Om tekniksektorn fortsätter att prestera starkt halkar dessa bolag något efter den bredare utvecklingen på aktiemarknaden. Å andra sidan blir resan stabilare och avkastningen sannolikt klart bättre än på ränteplaceringar. Sådana här bolag är placeringsobjekt exempelvis för fonden Nordea Global Dividend.

Global Dividend*

  • Vi placerar i företag som återbetalar överskottskapitalet till placeraren i form av antingen utdelning eller återköp av aktier.
  • Slutresultatet är en diversifierad portfölj med företag som har en hög avkastningspotential, en lockande värdering och en hög direktavkastning.

Läs mer

Europa återhämtar sig

Amerikanska teknikbolags resultat har ökat markant de senaste åren, men aktiekurserna har stigit ännu mer. Värderingen av teknikaktier är redan hög, och rädslan för en bubbla försvinner knappast i första taget. Vi rekommenderar övervikt i Europa, där industrin återhämtar sig och strategiska investeringar får resultaten att växa. I fråga om olika sektorer rekommenderar vi övervikt i hälsovård.

Boom eller bubbla i tekniksektorn?

Den kraftiga uppgången på aktiemarknaden i USA de senaste tre åren har varit mycket teknikdriven, vilket avsevärt har ökat indexvikten i amerikanska teknikbolag i både amerikanska och globala indexet. Världens mest värdefulla bolag, Nvidia som utvecklar AI-chip, har redan ett lika stort marknadsvärde som Japans årliga bruttonationalprodukt. Nvidia har 30 000 anställda, medan hela 124 miljoner människor står för Japans bruttonationalprodukt. 

Det är alltså inte konstigt att teknikbolagens värderingar gör vissa placerare skeptiska, även om tillväxten i sektorn fortsatt är stark. Är det fråga om en boom eller en bubbla – det är sannolikt något som placerare kommer att fundera på även nästa år. Tekniksektorns indexvikt är särskilt stor i USA, Korea, Taiwan, Kina och Japan, medan andra sektorer dominerar börserna i Europa och Indien. Det lönar sig säkert att fortsätta placera i teknologisektorn, men det är osannolikt att sektorn ständigt skulle ligga i avkastningstoppen. Det är möjligt att mer traditionella sektorer är vinnare nästa år.

Skribent

Hertta Alava

Hertta

Placeringsstrateg
Nordea Kapitalförvaltning

Tillväxten tar fart i Europa

Aktiemarknaden i Europa har utvecklats gynnsamt i år, även om tulloron tillfälligt pressade kurserna i våras. Den ekonomiska tillväxten i Europa har sakta återhämtat sig i takt med att ekonomin har kvicknat till i syd- och östeuropeiska länder. Tyskland, som är eurozonens största ekonomi, väntas bli en tillväxtmotor nästa år när mångåriga investeringar för att stärka försvaret, infrastrukturen och digitaliseringen kommer igång.

Resultattillväxten för Europas största bolag väntas öka avsevärt då ekonomin återhämtar sig. Stora resultatökningar väntas bland annat från bolag inom bil- och materialindustrin vars verksamhet har drabbats av både tullarna och den svaga konjunkturcykeln. Förstärkningen av Europas försvarsförmåga, artificiell intelligens och energiomställningen skapar nya affärsmöjligheter för allt fler bolag i många olika sektorer. I den här typen av bolag placerar till exempel fonden Nordea Empower Europe. Vi överviktar Europa i våra rekommendationer för olika regioner. Utöver den bättre resultattillväxten får vår syn stöd av den måttligare värderingsnivån än i USA.

Vi fortsätter att neutralvikta USA och tillväxtmarknaderna. I USA väntas resultattillväxten ta fart särskilt i andra sektorer än teknik, vilket minskar tekniksektorns överlägset starka position i förhållande till andra sektorer. De stora teknikbolagen står för ungefär en fjärdedel av resultaten för bolagen i indexet S&P 500, men deras andel av indexets marknadsvärde är nästan 40 procent. 

Asiatiska teknikbolag har utvecklats mycket starkt i år, då internationella placerare har intresserat sig för dem eftersom de har en lägre värdering än de amerikanska bolagen. Kinesiska teknikbolag är uppenbart ett alternativ till amerikanska bolag, eftersom kineserna har utvecklat sina egna modeller och appar för artificiell intelligens. De största koreanska och taiwanesiska bolagen är däremot Nvidias viktiga samarbetspartner och beroende av dess framgång. Aktiemarknaden i Indien har hamnat i skymundan under årets AI-boom, men den kan gynnas om placerare börjar minska sina innehav i asiatiska teknikbolag.

Vi fortsätter att undervikta aktiemarknaden i Japan. Japans nya premiärminister Sanae Takaichi presenterade i november ett stimulanspaket på 135 miljarder dollar för att få fart på landets långsamma ekonomiska tillväxt och stärka försvaret. Aktier i försvarssektorn reagerade därmed positivt på beslutet. Osäkerheten kring utvecklingen av den japanska yenen är den största anledningen till att vi rekommenderar undervikt, eftersom en betydligt starkare yen skulle pressa exportbolagens resultat.

Hälsovård till övervikt

Vad gäller rekommendationer för olika sektorer börjar vi övervikta hälsovård. Hälsovård är en tillväxtsektor som inte nämnvärt påverkas av ekonomiska cykler. I år har det dock märkts att den politiska cykeln har en betydelse. President Donald Trumps administration har strävat efter att sänka läkemedelspriserna och har med tullhot pressat läkemedelsbolagen att flytta sin produktion till USA. Dessa faktorer har dämpat kursutvecklingen i sektorn vars värdering är rätt attraktiv. Vi tror att de största utmaningarna redan är förbi, då importtullar på läkemedel i regel ställts vid 15 procent och prisförhandlingarna har slutförts.

Sijoituskatsaus - Terveydenhuolto_SVE_12_2025.png

Figur: Kursutvecklingen i hälsovårdssektorn har varit anspråkslös i år, men den största oron är troligtvis redan över.

Vi fortsätter att övervikta även finanssektorn. I Europa har banksektorn presterat starkt redan i år, men utsikterna är fortfarande gynnsamma tack vare återhämtningen i makroekonomin. I USA har utvecklingen i banksektorn varit genomsnittlig jämfört med marknaden i allmänhet, men den lättare regleringen som Trump-administrationen strävar efter kan ha en positiv effekt på sektorn nästa år. Vi fortsätter att undervikta den defensiva dagligvarusektorn på grund av anspråkslösa tillväxtutsikter.

Nordea Empower Europe Fund BQ*

  • En tematisk fond som drar nytta av satsningarna till ett självständigt och starkt Europa.
  • Placeringarna fokuserar på tre teman: energisäkerhet, förflyttning av produktion till Europa samt försvar och cybersäkerhet.
  • En fokuserad och mycket aktivt förvaltad portfölj som viktar sektorerna IT, basindustri samt industriella produkter och tjänster.
  • Nästan hälften av tillgångarna placeras i små och medelstora företag.

Läs mer

Resultatperioden lyfte Helsingforsbörsen

Året har gått bra på de globala aktiemarknaderna efter kursfallet i april. Trots att resultatprognoserna har skruvats nedåt i år har Helsingforsbörsen utvecklats mycket starkt. Osäkerheten som präglat marknaden lättade gradvis under hösten, och utsikterna för ekonomin är nu stabilare än i våras. Efter sommaren har företagens utsikter för resultattillväxt hållit i sig bättre än väntat, vilket har stöttat uppgången på Helsingforsbörsen. Helsingforsbörsen utvecklades svagt förra året, men mellan årsskiftet och slutet av november hade den gett en avkastning på nästan 28 procent.

Utmaningar för den finska ekonomin kvarstår

Den ekonomiska utvecklingen i år har varit något svagare än väntat, och återhämtningen i ekonomin har inte heller tagit fart trots att räntorna har sjunkit betydligt. Enligt preliminära uppgifter som publicerades i slutet av oktober krympte Finlands BNP med 0,1 procent under juli–september jämfört med föregående kvartal – en svagare siffra än förväntat. Den ekonomiska tillväxten för hela året riskerar att sluta nära noll.

Det har inte funnits några tydliga tecken på den länge väntade återhämtningen av den privata konsumtionen, även om konsumenternas köpkraft har fortsatt att förbättras under året. Enligt Nordeas kortdata låg konsumtionen under tredje kvartalet något under nivån från föregående år. Den höga arbetslösheten har hållit konsumenternas förtroende på en låg nivå, vilket har synts som ökat sparande.  Inom industrin har man däremot sett positiva tecken. Nya order har kommit in i god takt i år, vilket signalerar tillväxt i industriproduktionen framöver. Byggsektorn har det dock fortfarande tufft.

Det finns tecken på återhämtning i utsikterna för industrisektorn i både Europa och USA vilket har en stor betydelse för Helsingforsbörsen. Osäkerheten kring den förväntade konjunkturåterhämtningen ledde särskilt i början av året till sänkta resultatprognoser på den finska börsen, men kursutvecklingen har ändå varit stark. En stark resultatperiod för tredje kvartalet drev upp börskurserna och ökade förtroendet för de aktuella prognoserna. På grund av kursuppgången har värderingsmultiplarna för Helsingforsbörsen redan stigit över sitt historiska medelvärde. För den konjunkturkänsliga Helsingforsbörsen är industrins utsikter allmänt taget viktigare än servicesektorns.

Av de största bolagen har Outokumpu, Nokian Renkaat och Qt Group sänkt sina resultatprognoser mest under de senaste tre månaderna. Sedan årsskiftet har den svagaste avkastningen noterats för Huhtamäki samt Qt Group och UPM som har lidit av svaga utsikter. I toppen för årets avkastning finns däremot cykliska bolag som gynnats av förbättrade konjunkturutsikter inom industrin. Den bästa avkastningen – över 50 procent – har Wärtsilä, Metso och SSAB stått för. 

Resultatperioden blev bättre än väntat

På hemmaplan gick man förväntansfullt in i resultatperioden för tredje kvartalet då den instabila globala handelspolitiken bidragit till en ovanligt hög osäkerhet kring resultatprognoserna. I ljuset av siffrorna var slutresultatet av resultatperioden ändå bättre än väntat. Bland enskilda bolag utmärkte sig Neste och Nokia som tydliga positiva överraskningar. Med starka resultatrapporter och bra orderingång var de finska verkstadsbolagen rapportperiodens ljusglimt i fråga om olika sektorer. Skogssektorn var däremot förväntat svag. Övertygande kommentarer under resultatperioden kom från finanssektorn, till följd av Nordeas och Sampos starka resultat. 

Vakiograafit - OMXH25 tuotot_ruotsi_12_2025.png

Skribent

Teemu Mäkelä

Teemu

Aktiestrateg
Nordea Kapitalförvaltning

I och med kursuppgången har värderingen av Helsingforsbörsen redan överstigit medelvärdet 

Till följd av den kraftiga kursuppgången har värderingen av Helsingforsbörsen överstigit sitt historiska medelvärde. Den förväntade återhämtningen i ekonomin och särskilt i industrin i Europa backar ändå upp utsikterna för resultattillväxt på Helsingforsbörsen. Därför är värderingsnivån motiverad.

Avkastning och stabilitet från obligationer

Statsobligationer har utvecklats måttligt under hösten och även avkastningen på obligationsmarknaden har varit måttlig. Just nu följer marknaden noga den amerikanska centralbanken Feds agerande. Förväntningarna inför Feds kommande räntebeslut har varierat kraftigt. Obligationer erbjuder placerare god ränta och stabilitet i portföljen som skydd mot aktiemarknadens fluktuationer. Vi förväntar oss att obligationsavkastningen nästa år kommer att ligga ungefär på samma nivå som nu.

Måttlig ränteutveckling

Obligationsmarknaden utvecklades måttligt i oktober–november. Räntan på den tyska tioåriga statsobligationen rörde sig inom ett smalt intervall och steg till 2,7 procent i november. Statsobligationer i eurozonen avkastade 0,9 procent och företagsobligationer 0,4 procent i oktober–november. Företagsobligationernas riskpremier visade viss volatilitet under hösten, men nivån förblev låg. Efterfrågan på företagsobligationer har varit stark, även om aktiemarknaden tidvis präglats av osäkerhet och fluktuation. Under osäkra tider har statsobligationer naturligt fått stöd av placerarnas behov av en trygg hamn.

I USA har räntorna sjunkit något under hösten, och räntan på den federala tioåriga obligationen har sjunkit till 4 procent. Feds räntesänkningar har pressat räntorna nedåt samtidigt som den lättare penningpolitiken hållit företagens riskmarginaler på en låg nivå.

Fed väntas lätta på penningpolitiken

På centralbanksfronten riktas marknadens fokus nu mot Fed som förväntas fortsätta med räntesänkningar under de kommande månaderna. De senaste veckorna har förväntningarna förändrats snabbt, vilket återspeglar osäkerheten i de ekonomiska utsikterna. För närvarande förväntar sig marknaden att Fed kommer att sänka styrräntan med 0,25 procentenheter vid mötet i december. Feds styrränta ligger nu inom intervallet 3,75–4,00 procent. Marknaden tror att räntesänkningarna fortsätter även under 2026, och att styrräntan då kan hamna nära 3 procent. Bakom Feds lättare penningpolitik ligger något försvagade ekonomiska siffror i USA. Arbetsmarknaden har svalnat sedan våren, och konsumenternas förtroende har också minskat.

Europeiska centralbanken ECB förhåller sig avvaktande i fråga om sin styrränta. Inflationen i eurozonen har sjunkit till centralbankens mål på 2 procent, och samtidigt råder försiktig optimism om tillväxten nästa år. ECB har lättat avsevärt på penningpolitiken, och inlåningsräntan för banker har sjunkit till 2 procent från toppnivåerna på 4 procent. Euriborräntorna ligger för närvarande kring 2 procent. Placerare förväntar sig inte att ECB ändrar sin penningpolitik inom de närmaste månaderna.

Skribent

Ville Korhonen

Ville

Placeringsstrateg
Nordea Kapitalförvaltning

Företagens riskpremier är låga 

Företagens riskpremier har fluktuerat något under hösten och stigit lite från de lägsta nivåerna tidigare under året. Premierna är fortfarande låga jämfört med den historiska utvecklingen. Svängningarna i premierna under hösten har främst berott på osäkerhet som orsakats av kursrörelserna för teknikaktierna på börsen. 

Yrityslainamarginaalit_SWE_12_2025.png 

På bilden: Lånemarginalerna för företag och riskföretag i euroområdet är låga.

I en miljö med måttlig ekonomisk tillväxt väntas företagens kreditvärdighet förbli stabil, och riskpremierna väntas inte öka avsevärt förutsatt att det inte sker en vändning nedåt i ekonomin. Samtidigt bör placerare inte vänta sig någon större extraavkastning från de minskade premierna. När det gäller investment grade-obligationer är det intressant att se hur många nyemissioner som kommer nästa år i samband med investeringarna i artificiell intelligens och eventuella företagsförvärv. När det gäller high yield-obligationer är antalet betalningsinställelser för närvarande lågt och antalet förväntas förbli måttligt även år 2026.  

En diversifierad obligationsportfölj ger tillgång till bra ränteavkastning 

Placerare som vill ha stabilitet i portföljen som skydd mot aktiemarknadens volatilitet, bör rikta blicken mot obligationsmarknaden. I ränteportföljen rekommenderar vi neutralvikt i samtliga obligationsklasser. Med en diversifierad obligationsportfölj kan placerarna i nuläget få tillgång till en ganska bra räntenivå på cirka 3,5 procent, vilket är klart bättre än den nuvarande räntenivån på cirka 2 procent på penningmarknaden. Bland Nordeas fonder placerar till exempel Spara Ränta diversifierat på räntemarknaden. Vi underviktar penningmarknadsinstrument i vår placeringssyn.

Nordea Spara Ränta*

  • Du får en fond som proffs förvaltar aktivt och som diversifierar placeringarna mångsidigt i olika ränteinstrument, såsom statsobligationer, investment grade- och high yield-företagsobligationer, säkerställda obligationer och penningmarknadsinstrument.
  • Fonden tillämpar Nordeas principer för hållbara investeringar.

Läs mer

Rekommendation om val av tillgångsslag

December 2025

Tillgångsslag

TillgångsslagRekommendationI relation till neutralvikt (%-enh.)
AktierÖvervikt+5
ObligationerNeutralvikt
0
PenningmarknadenUndervikt-5

Obligationsmarknaden

Obligations-
marknaden

RekommendationI relation till neutralvikt (%-enh.)Rekommenderad andel
StatsobligationerNeutralvikt
030 %
FöretagsobligationerNeutralvikt
050 %
High yield-obligationerNeutralvikt020 %
Räntemarknader i tillväxtländerNeutralvikt00 %

Aktiemarknaden

AktiemarknadenRekommendationI relation till neutralvikt (%-enh.)Rekommenderad andel
NordamerikaNeutralvikt
050 %
VästeuropaÖvervikt+520 %
FinlandNeutralvikt015 %
JapanUndervikt-50 %
TillväxtmarknaderNeutralvikt015 %

Avkastning på tillgångsslag

Osakkeet ja korot_SWE_12_2025.png

Avkastning på tillgångsslag för de senaste 12 månader: Aktier, världen 8,3 %, Riskföretagslån, euroområdet 5,1 %, Företagslån, euroområdet 3,2 %, Statslån, euroområdet 0,5 %.

Avkastning på aktiemarknaden

Osakealueet_SWE_12_2025.png

Avkastning på tillgångsslag för de senaste 12 månader: Nordamerika 5,0 %, Europa 17,4 %, Japan 13,9 %, Tillväxtmarknader 18,1 %, Finland 29,1 %.

 

Redaktion

Ansvarig redaktör
Antti Saari, Nordea Kapitalförvaltning, Nordea Bank Abp
antti.saari@nordea.com

Innehåll
Hertta Alava, Ville Korhonen, Antti Saari, Teemu Mäkelä

Registrerad adress och hemort
Hamnbanegatan 5, Helsingfors, 00020 NORDEA
FO-nummer 2858394-9

E -post

Ansvarsfriskrivning

* Viktig information

Placeringstjänsterna tillhandahålls av Nordea Bank Abp. Emittent av de produkter som nämns i artikeln är Nordea Bank Abp.

Uppgifterna i denna artikel är endast avsedda som allmän produktinformation. De ger inte en heltäckande bild av de produkter som nämnts och riskerna med dem. De ska inte betraktas som placeringsråd eller rekommendationer. Kom ihåg att placeringar alltid är förknippade med risk. Avkastningen på placeringar kan variera och kapitalet kan gå delvis eller helt förlorat. Den historiska avkastningen är ingen garanti för framtiden. Ta del av uppgifter, dokument och faktablad om placeringsprodukterna innan du fattar placeringsbeslut.

Denna artikel innehåller marknadsföring.