.svg)
Ett nytt år är här
År 2025 avslutades med imponerande avkastningssiffror, även om det också förekom turbulens längs vägen. De ekonomiska utsikterna för 2026 är i huvudsak positiva, och företagens resultat väntas växa starkt globalt. Därför rekommenderar vi övervikt i aktier. Det är ändå bra att förbereda sig på kursfluktuation då diskussionerna om en AI-bubbla fortsätter och centralbanken Fed får en ny chef.
2025 var ett starkt placeringsår
År 2025 blev till slut ett rätt bra placeringsår, även om det under året också fanns stunder av tvivel. Avkastningsindexet, som beskriver utvecklingen på den globala aktiemarknaden och omfattar utdelningar, steg med 8 procent i euro och 20 procent i lokala valutor. Dollarn försvagades med 12 procent mot euron under året, vilket begränsade avkastningen på den nordamerikanska aktiemarknaden till 4,5 procent i euro. Europeiska aktier gav en imponerande avkastning på 20 procent, och Helsingforsbörsen hörde till de bästa i Europa med en avkastning på 35 procent. Tillväxtmarknaderna avkastade 18 procent, men skillnaderna mellan olika länder var stora. I Korea drev AI-boomen börskurserna upp med hela 77 procent, medan avkastningen i Indien slutade 8 procent på minus. Förstärkningen av euron dämpade också avkastningen på tillväxtmarknaderna.
Ränteplaceringar gav en måttlig avkastning. Avkastningen på statsobligationer i eurozonen var dock bara 0,6 procent då en svag uppgång i långräntorna åt upp avkastningen. Företagsobligationer genererade däremot en avkastning på 3–5 procent och penningmarknaden 2,5 procent.
Den största rekylen på aktiemarknaden inträffade i början av april när president Donald Trump tillkännagav högre tullar än väntat på USA:s handelspartner. Aktiemarknaderna vände ändå snart uppåt igen när Trump drog tillbaka sina mest extrema hot. De ekonomiska effekterna av tullarna blev betydligt mildare än de värsta farhågorna.
De magnifika sju splittrades
Trots att aktiemarknaderna steg på bred front förra året var avkastningsskillnaderna mellan olika sektorer rätt stora. I USA kom den starkaste kursuppgången från IT-sektorn, driven av halvledarbolagen. De så kallade magnifika sju (Magnificent Seven) var däremot inte längre överlägsna, utan endast Nvidias och Alphabets aktiekurser utvecklades betydligt bättre än generalindexet. Året var inte heller i övrigt enbart ett segertåg för teknikbolagen. I slutet av januari började kurserna för de amerikanska teknikbolagen sjunka då kinesiska DeepSeek lanserade en konkurrenskraftig AI-modell. Internationella placerare vände blickarna mot asiatiska teknikbolag som har lägre värderingsmultiplar och växer starkt. Amerikanska teknikbolag återfick dock placerarnas intresse under sommaren efter att resultatperioden hade överträffat förväntningarna. Under årets fjärde kvartal började den starkaste uppgången i tekniksektorn avta när de höga värderingsmultiplarna väckte oro för en bubbla.
I Europa låg finanssektorn, allmännyttiga tillgångar (el-, vatten- och gasbolag) och industrisektorn i uppgångstoppen. Uppgången i industrin drevs av försvarsaktier som är klara vinnare på de europeiska Natoländernas ökade investeringar i försvar. Även många andra industribolag gjorde bra ifrån sig i fjol trots USA:s tullar. På Helsingforsbörsen utmärkte sig bl.a. Wärtsilä, Metso och Konecranes.
Gynnsamma utsikter
Hur ser 2026 ut ur placerarens synvinkel? För det mesta gynnsamt. Vi förväntar oss att globalt diversifierade aktieportföljer ger en avkastning på 5–15 procent i år och rekommenderar att behålla övervikt i aktier.
I USA väntas den ekonomiska tillväxten uppgå till omkring 2 procent, vilket är något mer än trendtillväxten på lång sikt. I början av året gynnas konsumenternas köpkraft av rekordstora skatteåterbäringar som är en följd av de retroaktivt införda skattesänkningarna i det ”stora och vackra lagpaketet”. Tillväxten drivs också av investeringar i datacenter, även om en betydande del av tekniken som används i dessa center importeras från Asien. Det återstår att se om konsumtionsefterfrågan får ytterligare fart av de ”tullcheckar” på upp till 2 000 dollar som president Trump har utlovat och som delvis skulle finansieras med tullintäkter.
I Europa riktas blickarna mot Tyskland där man räknar med att ekonomin börjar växa efter tre år av svag utveckling, i takt med att omfattande investeringar i försvar och infrastruktur kommer igång. Konjunkturen väntas även kvickna till i Norden efter en svag period. Kinas ekonomi fortsätter sannolikt på sin tudelade bana. Den svaga bostadsmarknaden och tröga arbetsmarknaden bidrar till att hushållen är fortsatt sparsamma, men satsningar på tillväxt i tekniksektorn och exporten fortsätter.
Fasen av penningpolitiska lättnader har redan avslutats i eurozonen, men räntemarknaden prisar in att räntesänkningarna fortsätter ännu i USA. En miljö där ekonomin växer stabilt samtidigt som räntorna sjunker har vanligtvis varit gynnsam för aktiemarknaden. Beslut om räntesänkningar bör dock fattas av centralbanken, inte av Vita huset. Marknaden kommer därför att följa noggrant vem president Trump, som föredrar låga räntor, utser till ny Fed-chef. Centralbankens oberoende är viktigt, eftersom en alltför lös penningpolitik kan leda till att ekonomin överhettas och bubblor uppstår.
Stark resultattillväxt
Man räknar med att företagens resultat växer med cirka 15 procent år 2026 globalt sett, jämfört med en uppskattad nivå på 10 procent år 2025. Resultattillväxten väntas dessutom vara jämnare fördelad mellan olika sektorer och geografiska regioner än i fjol, vilket kan minska avkastningsskillnaderna.
Vi rekommenderar övervikt i europeiska aktier, eftersom företagens resultat väntas växa med 12 procent i år efter nolltillväxt i fjol. För Helsingforsbörsen förutspås en resultattillväxt på upp till 21 procent, men prognosfel är ofta större på en relativt liten marknad. Betydande resultatförbättringar förväntas bl.a. från inhemska skogs- och stålbolag.
I Nordamerika väntas resultattillväxten öka något till omkring 15 procent. Förra året fick resultattillväxten ytterligare stöd av den svagare dollarn, vilket sannolikt inte upprepas i år åtminstone i samma omfattning. Vi fortsätter att neutralvikta Nordamerika, eftersom uppgångspotentialen för aktier begränsas av en rätt hög värderingsnivå. De största teknikbolagens resultatbaserade värderingsmultiplar är fortfarande rimliga, men multiplarna i relation till fritt kassaflöde är betydligt högre. Detta beror på stora investeringar och relativt långa avskrivningstider.
På tillväxtmarknaderna väntas resultaten växa med 18 procent. Korea och Taiwan fortsätter att driva utvecklingen tack vare sina stora halvledarbolag. Även om halvledarbolagen är mycket cykliska är orderböckerna för 2026 redan fulla, vilket minskar osäkerheten kring resultatutvecklingen. Vi förväntar oss att den indiska aktiemarknaden återhämtar sig när företagens resultat börjar växa snabbare och placerare diversifierar sina portföljer utanför AI-temat. I Japan väntas resultaten växa med 9 procent. Vi underviktar Japan på grund av långsammare resultattillväxt än i andra regioner och osäkerhet kopplad till valutafluktuationer.
I sektorfördelningen överviktar vi finans- och hälsovårdssektorerna. Med en avkastning på nästan 50 procent var finanssektorn redan i fjol i topp i Europa. Återhämtningen av investeringar och en stabil räntemiljö väntas backa upp bankernas affärsutsikter även i år. I USA väntas finanssektorn gynnas av lättare reglering och en stark utveckling inom investeringsbankernas verksamhet. Vi höjde hälsovårdssektorn till övervikt i december, när de politiska risker som skuggat sektorn minskade till följd av pris- och tullavtal som ingåtts med Trump-administrationen. Båda sektorerna har en måttlig värderingsnivå i relation till sina tillväxtutsikter.
Måttlig avkastning från ränteplaceringar
Placeraren bör inte heller glömma ränteinstrument, eftersom de diversifierar riskerna i portföljen effektivt. Vi rekommenderar neutralvikt i alla räntesegment då den löpande avkastningen på investment grade-obligationer och statsobligationer ligger nära varandra. Detta beror på att kreditriskpremierna för företagsobligationer är historiskt sett tämligen låga.
Kreditriskpremierna kan därför öka något särskilt i USA, där teknikbolag söker allt mer lånefinansiering på marknaden för sina AI-investeringar. Tills vidare har de flesta bolag så pass starkt kassaflöde att ökningen av skuldsättningen ännu inte är oroväckande, med undantag för vissa enskilda fall.
