Nordea Private Banking Placeringsöversikt

Resultaten ger starkt stöd

Det kraftigaste stödet för aktiemarknaden kommer från företagens mycket goda resultatförmåga. Resultatperioden för årets första kvartal fick också draghjälp av engångsposter i vissa teknikbolag. Även utan dessa var resultattillväxten dock mer än dubbelt så hög som i ett normalt tempo. För närvarande väntas den globala tillväxten i år överstiga 25 procent, vilket är mer än tre gånger det normala tempot. Det är anmärkningsvärt att dessa utsikter har förbättrats tydligt trots att Hormuzsundet varit stängt.

Teknikbolagens resultattillväxt är i en klass för sig, driven av investeringar i artificiell intelligens. Även inom många andra sektorer väntas ganska tydliga resultatförbättringar. Den förväntade tillväxttakten i år är inte bara ovanligt hög, utan också en stark signal om att året sannolikt blir ganska bra på aktiemarknaden.

Utsikterna för aktierna lockar mest

Aktiernas resultatbaserade värdering har sjunkit i år, eftersom kursuppgången inte har hållit jämna steg med de ständigt förbättrade resultatutsikterna. Företagens förbättrade lönsamhet stärker också tillväxtutsikterna på längre sikt, vilket i sin tur stöder avkastningsutsikterna för aktier. Inte heller på bolagsnivå framstår aktier som särskilt dyra. Samtidigt, när hela marknadens värderingsmultiplar ligger över sina långsiktiga genomsnitt, är det klokt att också vara beredd på möjligheten att aktiemarknadens avkastning på flera års sikt blir något lägre än vi vant oss vid. Hur som helst talar avkastningsutsikterna fortfarande tydligt till aktiernas fördel. Även avkastningen på obligationer är bra historiskt sett, men inte i närheten lika bra som för aktier.

Sentimentet bland placerarna har svängt i takt med aktiemarknaden under året. Just nu ligger det ungefär på normala nivåer: vissa indikatorer pekar på ganska positiva utsikter, men flertalet tyder på en rätt balanserad bild. Varken överdriven aktieentusiasm eller någon stor oro syns till, och därför ger sentimentet inte heller någon tydlig med- eller motvind. Efter den kraftiga kursuppgången är det också klokt att vara beredd på tillfälliga rekyler. På längre sikt driver dock den starka resultatutvecklingen och den tillräckliga ekonomiska tillväxten börskurserna till nya höjder. Därför behåller vi övervikten i aktier i våra rekommendationer.

Vi förväntar oss att den starka resultatutvecklingen fortsätter att backa upp aktiemarknaderna, och därför fortsätter vi att övervikta aktier i våra placeringsrekommendationer. Av Nordeas fonder erbjuder till exempel Nordea Global Enhanced* ett brett diversifierat placeringsalternativ på den globala aktiemarknaden.

AI-boomen fortsätter

Den snabba takten i AI-investeringarna har skapat flaskhalsar inom halvledarindustrin, och detta har stärkt prissättningskraften för bolagen i sektorn. Bland årets kursraketer finns exempelvis de ledande tillverkarna av minneskretsar som är vinnare på den snabbt växande marknaden för högbandbreddsminne (HBM). I maj nådde Samsung, Micron och SK Hynix den magiska gränsen på en biljon dollar i marknadsvärde. Dessa bolag är de mest betydande chiptillverkarna för högbandbreddsminne.

En biljon är tusen miljarder dollar vilket ungefär är samma som Finlands BNP för tre år. Apple var det första bolaget att passera gränsen på en biljon dollar år 2018, och sedan dess har bolagets marknadsvärde stigit till 4,5 biljoner dollar. Därefter har flera stora teknikbolag överträffat densamma gränsen. Snart kan biljonklubben få åtminstone en ny medlem när rymdteknikbolaget SpaceX börsintroduceras på Nasdaq. Därefter kommer AI-bolagen OpenAI och Anthropic att börsintroduceras, och bolagens marknadsvärde väntas uppgå till cirka en biljon dollar. 

Genom tre aktieemissioner är avsikten att ta in nytt kapital på totalt cirka 200 miljarder dollar från institutionella investerare och privatplacerare för att finansiera bolagens AI-investeringar. Beloppet är så pass mäktigt att det kan bidra till ett kortvarigt säljtryck på andra teknikaktier. På grund av den kraftiga kursuppgången är det också möjligt att placerare är villiga att ytterligare öka sina innehav i tekniksektorn. 

Finansieringen av AI-investeringar kräver i fortsättningen allt större insatser från placerare. Inte ens i de allra största amerikanska teknikbolagen räcker kassaflödet längre till för att finansiera årliga investeringar på hundratals miljarder, utan bolagen söker lånefinansiering på obligationsmarknaden i en allt större utsträckning. Kommer finansieringsviljan att bestå om de årliga AI-investeringarna fördubblas från 765 miljarder dollar i år till 2030 så som investeringsbanken Goldman Sachs bedömer?

Att prognostisera flera år framåt är förstås svårt, men på kort sikt fortsätter AI-boomen utan tvekan, och därför överviktar vi tekniksektorn. Enligt vår syn är teknikbolag på tillväxtmarknader mest intressanta, då deras värderingar fortfarande är måttliga i förhållande till tillväxtutsikterna. Därför överviktar vi tillväxtmarknader i våra rekommendationer för olika regioner. Av Nordeas fonder erbjuder till exempel Nordea Tillväxtregion Aktie* ett brett diversifierat placeringsalternativ på den globala aktiemarknaden.

Sänkta tillväxtprognoser för Europa

Stigande energipriser och förväntade räntehöjningar har tyngt förtroendet bland hushållen och företagen i Europa. Tillväxtprognoserna har därför sänkts från nivåerna i början av året. Nordeas ekonomer räknar med att eurozonens BNP växer med 1,0 procent i år jämfört med 1,5 procent som prognostiserades i början av året. 

Trots dämpade tillväxtutsikter har den europeiska aktiemarknaden haft en uppåttrend hittills i år, även om avkastningen har varit mindre än i USA och tillväxtekonomierna. Resultatperioden för årets första kvartal överträffade förväntningarna, och resultaten ökade med 11,5 procent jämfört med en förväntad tillväxt på endast ett par procent. Det finns därmed ingen anledning till överdriven pessimism, men vi underviktar Europa i våra rekommendationer för olika regioner. Det här beror på den särskilt snabba resultattillväxten i andra regioner. Tillväxtutsikterna för Europa är fortsättningsvis goda i försvars-, teknik- och energisektorerna, men konsumtionsefterfrågan kan vara fortsatt dämpad.

Stark ekonomisk tillväxt i USA

I USA har den ekonomiska tillväxten varit mycket stark hittills i år. Hushållens rekordstora skatteåterbäringar har främjat konsumtionsefterfrågan och kompenserat för effekterna av de stigande bränslepriserna. Den största risken är därmed inflationen som kan öka betydligt inom de närmaste månaderna.

I USA uppgick den rapporterade resultattillväxten för första kvartalet till hela 29 procent, men de stora teknikbolagens engångsposter förskönade tillväxtsiffrorna med flera procentenheter. Resultattillväxten var ändå relativt bred, och medianen för resultattillväxten i olika sektorer låg vid cirka 15 procent. Vi neutralviktar USA eftersom aktievärderingarna är högre än i andra regioner som motvikt till den starka resultattillväxten.

Ekonomin i Finland har äntligen vänt till en uppåttrend på bred front drivet av den privata konsumtionen och industrin. Energipriserna och räntorna som stigit till följd av konflikten i Mellanöstern dämpar dock den ekonomiska utvecklingen mot slutet av året. Orderingången och produktionen i exportsektorn har utvecklats bra sedan i höstas. Orderingången har ökat rejält särskilt i maskinverkstads-, varvs- och försvarsindustrin, vilket tyder på att varuexporten kommer att ta fart. 

Den piggare konsumtionen syns genom att detaljhandeln har börjat öka efter att ha pekat nedåt i fyra år. Bränslepriserna och räntorna som stigit på grund av kriget i Iran bidrar dock till att dämpa ökningen i köpkraften. Därmed har konsumentförtroendet försvagats. Trots dessa negativa nyheter har den privata konsumtionen fortsatt starkt utgående från korttransaktionsdata för mars–april.

Nordeas färska ekonomiska prognos tyder på en balansgång mellan den gynnsamma utvecklingen hittills i år och de negativa chockerna till följd av konflikten i Mellanöstern. Om läget på energimarknaden lugnar ner i en nära framtid kan uppgången under prognosperioden vara klart starkare än väntat, om en positiv spiral verkligen kommer igång i ekonomin. Däremot kan en eventuell eskalering av oljekrisen och uppgång i oljepriset och räntorna få köpkraften att sjunka igen och dämpa tillväxtutsikterna betydligt.

Trots läget i Mellanöstern finns det tecken på att industrisektorn fortsätter att piggna till i både Europa och USA, vilket även har en stor betydelse för Helsingforsbörsen. Signaler om en bättre konjunkturutveckling har återspeglats i den varierande kursutvecklingen hittills i år. I synnerhet har aktier inom försvar, energi och AI presterat starkt. Trots de varierande budskapen från resultatperioden för första kvartalet och de måttliga prognoserna har börskurserna fortsatt att stiga.

Bland de största bolagen har resultatprognoserna höjts mest för Neste, Outokumpu och Nokia under de senaste tre månaderna. Den svagaste avkastningen sedan årsskiftet har kommit från Lumo som drabbats av ränteuppgången och Qt Group som ses som förlorare i AI-boomen. Nokia, Neste och SSAB som gynnas av energi- och AI-fokus har däremot toppat avkastningsutvecklingen hittills i år. 

Resultatperioden gav varierande budskap

Under resultatperioden för första kvartalet ägnade placerarna uppmärksamhet åt bolagens budskap om hur konflikten i Mellanöstern påverkar utsikterna för innevarande år. Slutsatsen av rapportperioden blev nästan som väntat sett till siffrorna, men det fanns skillnader mellan bolagen. Utsikterna för bolagens resultattillväxt justerades snäppet nedåt under resultatperioden, men det kunde ändå inte bromsa den börsuppgång som Nokia och Neste har drivit under de tre senaste månaderna. 

Helsingforsbörsens värdering är redan nära historiska toppnivåer

Efter kursuppgången ligger värderingen på Helsingforsbörsen rätt nära sina historiska rekordnivåer. Traditionellt sett räcker inte värderingen i sig för att motivera en rekyl. Den förväntade återhämtningen i ekonomin, och särskilt industrin i Europa stöder Helsingforsbörsens utsikter för resultattillväxt, men med stigande värderingsnivåer är det viktigt att vara mer selektiv i valet av bolag.

Ränteuppgång i USA, eurozonen stabilare

Räntemarknaden i eurozonen har varit stabilare än den amerikanska marknaden. Räntan på den tyska tioåriga statsobligationen har hållit sig kring 3 procent, medan motsvarande ränta i USA steg något i maj till 4,5 procent. Ränteuppgången i USA har särskilt tyngt avkastningen på amerikanska företagsobligationer, eftersom obligationspriserna rör sig i motsatt riktning än räntorna.

I eurozonen har läget varit mer gynnsamt. Räntenivån har varit måttligare, vilket har synts som positiv avkastning på statsobligationer och investment grade-obligationer. Under månaden gav europeiska statsobligationer en avkastning på 0,9 procent och investment grade-obligationer cirka 0,8 procent. 

Avkastningen bygger på löpande ränteintäkter

I dagens marknadsmiljö kommer avkastningen på obligationer huvudsakligen från löpande ränteintäkter. Räntorna på statsobligationer i eurozonen ligger för närvarande på en relativt hög nivå, vilket innebär att statsobligationsräntan utgör en förhållandevis stor andel av den löpande räntan på företagsobligationer. Företagsobligationernas riskpremier är däremot historiskt låga och ligger exempelvis på investment grade-marknaden på cirka 0,85–1,00 procentenheter. Detta betyder att placeraren för närvarande inte bör förvänta sig någon extra avkastning från minskade premier. Den riskpremie som företaget betalar utöver statsobligationsräntan innebär naturligtvis ändå en extra avkastning för placeraren, även om den för tillfället är låg.

För high yield-obligationer är räntan fortfarande rimlig, globalt omkring 6,5–7 procent, men möjligheterna till kursuppgång är begränsade utan en betydande nedgång i statsobligationsräntorna. I maj lyckades avkastningen på internationella high yield-obligationer hålla sig svagt på plus, trots att USA:s statsobligationsräntor steg, men en liten minskning i riskpremien räckte för att kompensera för denna förlust.

Riskmarginalerna är strama, vilket vittnar om stark resultattillväxt i företagen och placerarnas förtroende för företagens betalningsförmåga. Den ekonomiska tillväxten är tillräckligt stark för att hålla antalet konkurser på en måttlig nivå. Utmaningarna på företagsobligationsmarknaden skulle kunna öka om energipriset fortsätter att stiga. Detta skulle kunna leda till försämrad lönsamhet för industriföretag och samtidigt till stramare finansieringsförhållanden när räntorna stiger.

Räntenivå på obligationsmarknaderna: Statsobligationer, euroområdet 3,5 %, företagslån, euroområdet 3,7 %, riskföretagslån, globala 6,8 %

Centralbankerna följer inflationen noga

Europeiska centralbanken ECB har hållit inlåningsräntan på 2 procent i snart två år, men inflationstrycket som vårens energichock orsakat kan föra ECB in på en bana med räntehöjningar. Den ekonomiska tillväxten i eurozonen är svag, men inflationsriskerna, särskilt till följd av stigande energipriser, har fått centralbanken att överväga höjningar av styrräntorna. Marknaden förväntar sig att ECB höjer styrräntan vid mötet i juni, och för slutet av året prisas även ytterligare en räntehöjning in.

I USA har situationen för landets centralbank Fed också börjat luta mot en stramare penningpolitik. Feds styrränta ligger på 3,50–3,75 procent, och förväntningarna på en liten sänkning av styrräntan i början av året har bytts ut mot en förväntan om en höjning mot slutet av året. Den ihållande inflationen i USA och den starka ekonomin håller räntenivån hög även framöver. Centralbankernas försiktighet innebär att räntenivån de närmaste månaderna kommer att ligga kvar på nuvarande nivåer eller till och med stiga något. Å ena sidan begränsar detta värdeuppgången för ränteplaceringar, men å andra sidan stöder det den löpande avkastningen.

God ränteavkastning att vänta

Räntemarknaden erbjuder för närvarande ingen snabb värdeuppgång för obligationer, men dess roll i portföljen är fortfarande viktig. Med dagens räntenivå får placeraren ett relativt gott och stabilt kassaflöde i portföljen. I ränteportföljen rekommenderar vi neutralvikt i samtliga obligationsklasser. Med en diversifierad obligationsportfölj kan placeraren nå en räntenivå på cirka 4 procent, vilket är klart bättre än penningmarknadens nuvarande räntenivå på drygt 2 procent. Bland Nordeas fonder placerar till exempel Spara Ränta* diversifierat på räntemarknaden. Vi underviktar penningmarknadsinstrument i vår placeringssyn.

Tillgångsslag

Masslånemarknaderna

Aktiemarknaden

Avkastning på tillgångsslag

Avkastning på tillgångsslag för de senaste 12 månader: Aktier, världen 26,7 %, Riskföretagslån, globala 5,2 %, Företagslån, euroområdet 2,4 %, Statslån, euroområdet 0,7 %. 

Avkastning på tillgångsslag för de senaste 12 månader: Nordamerika 25,9 %, Europa 17,2 %, Japan 28,3 %, Tillväxtmarknader 47,4 %, Finland 34,9 %. 

Ansvarig redaktör
Antti Saari, Nordea Kapitalförvaltning, Nordea Bank Abp
antti.saari@nordea.com

Innehåll
Hertta Alava, Ville Korhonen, Antti Saari, Teemu Mäkelä

Registrerad adress och hemort
Hamnbanegatan 5, Helsingfors, 00020 NORDEA
FO-nummer 2858394-9

E -post

Ansvarsfriskrivning

* Viktig information

Placeringstjänsterna tillhandahålls av Nordea Bank Abp. Emittent av de produkter som nämns i artikeln är Nordea Bank Abp.

Uppgifterna i denna artikel är endast avsedda som allmän produktinformation. De ger inte en heltäckande bild av de produkter som nämnts och riskerna med dem. De ska inte betraktas som placeringsråd eller rekommendationer. Kom ihåg att placeringar alltid är förknippade med risk. Avkastningen på placeringar kan variera och kapitalet kan gå delvis eller helt förlorat. Den historiska avkastningen är ingen garanti för framtiden. Ta del av uppgifter, dokument och faktablad om placeringsprodukterna innan du fattar placeringsbeslut.

Denna artikel innehåller marknadsföring.