Olika bedrägerityper

Via falska e-postmeddelanden (phishing) och falska sms (smishing) som skickas i bankens eller andra myndigheters namn försöker bedragarna få tillgång till offrets bankkoder, kortuppgifter eller pinkoder. Meddelandena kan se äkta ut och verka pålitliga. I meddelanden ombes offret ofta att exempelvis bekräfta sin identitet, hindra en girering, göra en uppdatering eller underteckna ett dokument via en länk i meddelandet.

Falska sms kan synas i samma flöde som bankens riktiga meddelanden.

Nordea eller myndigheter ber aldrig om dina bankkoder, kortuppgifter eller pinkoder per telefon, sms, e-post eller via sociala medier. 

Vi ber aldrig om dina personliga bankuppgifter i våra nyhetsbrev. I nyhetsbreven ber vi dig inte heller logga in i din nät- eller mobilbank via en länk.

Tips för att undvika bedrägeri per e-post och sms:

• Ange aldrig dina person- eller bankuppgifter via e-post, sms eller genom att svara på ett meddelande.
  
• Logga in i tjänster direkt via tjänsteleverantörens webbplats. Logga inte in i tjänsten via en sökmotor eller en länk i meddelandet. 
• Klicka inte på länkar och öppna inte filer som du fått av en okänd avsändare.
• Falska sms maskeras ofta på så sätt att de verkar komma från välkända företags servicenummer, t.ex. Nordea eller Posten. Kom ihåg att falska meddelanden kan synas i samma flöde som riktiga meddelanden.
• Om ett meddelande gör dig misstänksam ska du radera det. Du kan kontrollera om tjänsteleverantören i fråga har försökt kontakta dig via dess kundtjänst.
• Kontrollera riktigheten av avsändarens e-post genom att klicka på avsändarens adress. Om adressens form är suspekt har en officiell instans inte skickat meddelandet.

Falska telefonsamtal rings i myndigheters, bankers och företags namn. Den som ringer säger sig representera en myndighet eller ett företag och ringer för att hjälpa offret. Ofta har den som ringer bråttom och skapar en känsla av tillit under samtalet.

Bedragarens mål är att få offret att använda sina bankkoder eller lämna ut dem under samtalet. Syftet med det falska telefonsamtalet är att få tillgång till offrets nätbank för att överföra pengar, få offret att godkänna kontoöverföringar med sina koder eller att överföra pengar till ett ”tryggt konto”.

Kontobedrägeri

Med kontobedrägeri avses ett falskt samtal där bedragaren försöker få offret att överföra pengar till ett ”tryggt konto”. Samtalet kan verka komma från exempelvis en indrivningsbyrå, myndighet eller bank. Före det falska samtalet kan bedragaren skicka ett falskt meddelande där hen försöker fiska bankkoder och eventuell annan känslig information. 

Den som ringer får offret att tro att hens pengar är i fara och måste skickas till ett tryggt konto. Offret manipuleras att göra överföringar och till och med ladda ner ett fjärrstyrningsprogram på sin enhet. I verkligheten är det brottslingar som innehar detta ”trygga konto”. Banker, myndigheter eller andra instanser ber aldrig sina kunder att överföra pengar till sådana här konton. 

Bedrägeri inom teknisk support

Falska telefonsamtal i olika it-företags, såsom Microsofts, namn har ökat i Finland under de senaste åren. Bedragaren ringer offret och presenterar sig som anställda på Microsoft. Bedragaren pratar ofta engelska

och berättar för offret att hen eventuellt har ett virus på sin dator och att datorn måste rensas. Under samtalet installeras ett fjärrstyrningsprogram på offrets dator. I slutet av samtalet måste offret betala för tjänsten men istället för ett par euro överförs hundratals, t.om. tusentals euro från offrets konto.

Cybersäkerhetscentret och polisen har varnat för bedrägerier inom teknisk support och uppmanar till försiktighet.

Tips för att undvika bedrägerier per telefon:

• Ge aldrig dina personliga koder eller kontouppgifter per telefon även om den som ringer kräver dem och påstår att hen gör det för din säkerhet.
• Kom ihåg att polisen, bankens representanter eller andra myndigheter aldrig ringer för att be om dina personliga bankkoder.
  
• Falska telefonsamtal kan även komma från ett finskt telefonnummer. Avbryt samtalet om du blir misstänksam. Du kan kontrollera om tjänsteleverantören i fråga har försökt kontakta dig via dess kundtjänst.
• Stora företag såsom Microsoft ringer inte till sina kunder. Om du får ett samtal där den som ringer påstår sig vara en representant för Microsoft ska du avsluta samtalet.
• Om du har problem med din dator ska du själv kontakta teknisk support.
• Låt inte någon installera fjärrstyrningsprogram på din dator eller telefon. Myndigheter och pålitliga företag använder inte fjärrstyrningsprogram som en del av sin service.
• Överför aldrig dina pengar till ett ”tryggt konto” på någons begäran. Avbryt samtalet och kontakta omedelbart bankens kundtjänst. 

Placeringsbedrägeri går ut på att offret kontaktas och erbjuds en fantastisk placeringsmöjlighet. Placeringsobjekten kan bestå av aktier, fonder, kryptovalutor eller binära optioner. Gemensamt för placeringsobjekten är att deras framtidsutsikter låter för bra för att vara sanna.

Ofta börjar placeringsbedrägerier med en startavgift på några hundra euro. Placeringsbedragarna skickar sina offer regelbundet meddelanden om hur placeringen har utvecklats. I meddelandena ombes offret placera ytterligare medel i objektet som utvecklats bra. I verkligheten finns ingen placering och de inbetalningar som offret gjort går rakt ner i bedragarens ficka.

Tips för att undvika placeringsbedrägerier:

• Kontrollera om företaget har koncession och hur länge det har bedrivit placeringsverksamhet.
• Kom ihåg att tillhandahållare av kryptovalutatjänster aldrig kontaktar sina kunder per telefon. De erbjuder endast en plattform för handel.
• Seriösa företag säljer sällan placeringar över telefon, särskilt inte på kvällar.
• Kontrollera om företaget finns på Finansinspektionens varningslista eller om det finns annan information om företaget på nätet.
• Låt aldrig någon installera ett fjärrstyrningsprogram på din enhet.

Vid romansbedrägerier träffar bedragaren offret på nätet, till exempel på Facebook, Instagram eller på en dejtingsajt. Bedragare kontaktar offret och tar aktivt kontakt. Rätt ofta säger sig bedragaren vara en militär eller en ingenjör på uppdrag utomlands som kan ha kopplingar till Finland.

Inom kort erkänner bedragaren sin kärlek till offret och börjar planera en gemensam framtid tillsammans med hen. Efter ett tag ber bedragaren om pengar under olika förevändningar, till exempel för sjukhuskostnader och resor. Ofta finns det en god orsak till att bedragaren ber om pengar – ju snabbare offret skickar dem, desto snabbare kan den gemensamma framtiden börja. Kontakten kan fortsätta i flera månader.

Tips för att undvika romansbedrägeri:

• Om en person som du träffat på nätet ber dig om pengar ska du förhålla dig med försiktighet till begäran. Tyvärr är det nästan alltid fråga om bedrägeri.
• Romansbedragare går sällan med på att tala i telefon eller videosamtal. Om en person som du träffat på nätet aldrig vill tala i telefon eller via videosamtal är det troligtvis fråga om bedrägeri.
• Kom ihåg att romansbedragare utnyttjar människors vilja att hjälpa. De kan skicka dokument eller andra bevis som stöder deras berättelse.
• Om du märker att du har blivit lurad, meddela banken och gör en polisanmälan. Du är inte ensam – det är många som har lurats på det här sättet.
• Du får stöd till exempel på Brottsofferjourens webbplatsÖppnas i nytt fönster. Du kan ringa Brottsofferjouren också anonymt.

En identitetsstöld innebär att någon använder din identitet för att till exempel köpa varor, teckna abonnemang eller ta lån. Det går snabbt att ta tjänster i en annan persons namn särskilt på nätet.

Tips för att undvika identitetsstöld:

• Var försiktig med vilka uppgifter du lägger ut om dig själv på nätet och i sociala medier.
• Om dina identitetsuppgifter hamnar i fel händer ska du omedelbart kontakta banken för att spärra dina bankkoder, eventuella kort och andra tjänster. 
• Börja använda Suomen Asiakastietos tjänst Oma Luottokielto (eget kreditförbud). Du kan börja använda tjänsten på Suomen Asiakastietos webbplatsÖppnas i nytt fönster. 

Vid näthandelsbedrägerier, dvs. beställningsfällor ger offret sitt kortnummer när hen deltar i ett lotteri eller en enkät, löser in en vinst, betalar extra leveranskostnader, beställer ett prov eller köper en särskilt förmånlig produkt (såsom smarttelefon, surfplatta, presentkort, skor eller provförpackningar av skönhets- eller hälsovårdsprodukter). 

I samband med en initial debitering på några euro godkänner kortinnehavaren tjänsteleverantörens villkor. Samtidigt ansluter sig kortinnehavaren till säljarens tjänst och som följd av detta debiteras kundens konto månatligen. Debiteringarna kan vara tiotals euro per månad.

Det kan vara mycket svårt att frigöra sig från avtalet och därför borde offret spärra sitt kort och beställa ett nytt kort för att få månadsdebiteringarna att upphöra. Du kan göra en reklamation hos banken om debiteringarna.

Tips för att undvika beställningsfällor:

• Ge inte ditt kortnummer via ett meddelande eller en länk som du har fått utan att du har bett om det eller om du är osäker på om du kan lita på tjänsteleverantören.
• Kom ihåg att beställningsfällor marknadsförs under kända företags och butikers namn som inte har något att göra med lotteriet eller produkten.
• Lockande annonser och erbjudanden marknadsförs aktivt i sociala medier, särskilt på Facebook. Var alltså noggrann på nätet.
• Om du märker konstiga debiteringar på ditt kort ska du i första hand kontakta debiteraren. Du hittar ofta kontaktuppgifterna på nätet. Om du inte känner igen ett köp ska du spärra ditt kort i mobilbanken eller genom att ringa spärrtjänsten på +358 20 333 (lna/msa*).

Med smurf avses en person som anlitas för att ta emot och förmedla kriminellt förvärvade pengar via sitt konto. Smurfar erbjuds ofta en kompensation för det förmedlade beloppet.

Även bedrägerioffer utnyttjas för att dölja pengarnas olagliga ursprung. Detta är särskilt vanligt i romansbedrägerier. Bedragaren berättar för sitt offer att hen behöver hjälp med en girering som hen av någon orsak inte kan göra själv via sitt eget konto. Offret får ett kontonummer dit hen förmedlar medlen efter att först ha fått dem på sitt eget konto. Kontoinnehavaren är skyldig att veta ursprunget av de medel som hen har på sitt konto.

Tips för att undvika att bli en smurf:

• Om du inte vet vilka medel som rör sig via ditt konto, kontakta omedelbart banken eller polisen innan du förmedlar pengar.  Misstänkta fall utreds alltid av polisen. Därtill kan banken bli tvungen att begränsa kundens tjänster.
• Förhåll dig med försiktighet till begäran om överföring, i synnerhet om du har träffat personen som ber dig göra en girering på nätet.
• Om betalningsbegäran eller medlens ursprung gör dig misstänksam ska du inte utföra gireringen.
• Ifall du märker att du använts som smurf ska du kontakta den lokala polisen. Kontakta även din bank för att utförligt reda ut transaktionerna.

Ett VD-bedrägeri går till så att bedragaren utger sig för att vara företagets vd eller en annan person i ledande ställning. Brottslingen kontaktar en anställd i företaget och utger sig för att vara en person i ledande ställning inom företaget och ber hen utföra en brådskande girering eller annan betalningstransaktion.

Tips för att undvika VD-bedrägeri:

• Om du får betalningsanvisningar per e-post ska du inte följa dem. Ring upp avsändaren av mejlet och kontrollera dess äkthet.

• Om du är osäker kan du fråga din kollega om åsikt.

• Utbilda företagets personal om risker och säkra arbetsrutiner.

• Inför interna rutiner i företaget för betalningsbegäran som kommer per e-post.

• Kontakta alltid banken om du fått betalningsanvisningar av en bedragare eller om du misstänker att du har blivit lurad.

På en bluffaktura framställs krav på betalning för en vara eller tjänst som du eller ditt företag aldrig har beställt eller fått levererad. En bluffaktura skickas ofta per e-post. Säljaren kan också ringa och kräva pengar genom att hävda att företaget eller du har ingått ett avtal med hen.

Bedragarna kan också bryta sig in i företagets e-post och redigera kontonumret på en avgående faktura på så sätt att personen som betalar fakturan gör en betalning till bedragarnas konto.

Tips för att undvika bluffakturor och förfalskade fakturor:

• Kolla att fakturan ser befogad ut och att du eller ditt företag har köpt produkten eller tjänsten i fråga.
• Kolla adressen till avsändaren som skickat fakturan per e-post även om den ser bekant ut.
• Säkerställ att ditt företag har tydliga faktureringsrutiner och anvisningar om betalning av fakturor och instruera personalen att följa dem.
• Om det är fråga om en återkommande faktura ska du kolla att kontonumret är detsamma som på tidigare fakturor.
• På internet kan du söka information om fakturans avsändare. Vanligtvis är det lätt att hitta uppgifter om företag som skickar falska fakturor.