Masslån emitteras av företag och stater

Stater, offentliga samfund och stora företag kan finansiera sin verksamhet genom att emittera masslån. De största placerarna i masskuldebrevslån är centralbanker, pensionsförsäkringsbolag och placeringsfonder. Masslånen utgör en väsentlig del även av småplacerarnas placeringsportfölj.

Minimiplaceringen i masslån är 1 000 euro. I en del företagslån är den minsta handelsposten 50 000 euro. Uppgifter om det aktuella masslåneutbudet fås på närmaste Nordeakontor.

Avkastningen på masslånet påverkas av

  • Den allmänna räntenivån som avkastningen baserar sig på
  • Emittentens kreditrisk
  • Lånetid
  • Lånets likviditet, dvs. möjlighet att sälja på andrahandsmarknaden
  • Lånets förmånsrätt

Ju högre den allmänna räntenivån och emittentens kreditrisk är, och ju längre lånetid och sämre möjlighet att sälja lånet på andrahandsmarknaden, desto högre är avkastningen på masslånet. Masslånens ställning i förmånsrättshänseende i eventuell konkurs varierar. Ju svagare ställningen är i förmånsrättshänseende desto bättre är avkastningen på lånet.

Räntan betalas i allmänhet antingen årligen eller kvartalsvis på det nominella kapitalet. Räntan kan vara fast eller rörlig. Räntan på masslånen beskriver inte alltid den faktiska avkastningen på placeringen, eftersom masslånens köp- och säljkurs kan variera. Därför anger man alltid den avkastning som betalas till masslånets köpare på förfallodagen. Om lånet säljs under lånetiden inverkar även säljkursen på andrahandsmarknaden på avkastningen.

Kapitalet kan gå förlorat om emittenten går i konkurs

Kapitalrisken i företagslånen fastställs utifrån emittentens kreditvärdighet. Kapitalrisken för ett masslån är mindre än kapitalrisken för aktien av samma emittent. Masslånets kapitalrisk realiseras om lånets emittent går i konkurs och inte kan återbetala lånets nominella kapital till innehavarna av masslånet. Om säkerhet har ställts för lånet är kapitalrisken betydligt lägre. Man kan bedöma risken för förlust av kapitalet utifrån emittentens kreditbetyg.

Man kan bedöma kreditvärdigheten på basis av emittentens kreditbetyg. Alla emittenter har dock inte skaffat kreditbetyg. Företagslånen delas in i två grupper enligt kreditbetyget: lån emitterade av solida företag (investment grade) och risklån med hög avkastning (high yield). Kreditbetyg sätts av bl.a. Standard & Poor’s, Moody’s och Fitch. Ett företag anses vara kreditvärdigt om kreditbetyget är minst BBB-/Baa3.

Vid en jämförelse av avkastningen och risken i olika tillgångsslag framstår risklånen som det mest lukrativa. Ändå har risken varit betydligt lägre än till exempel i aktier.

Debenturlån – högre avkastning och risk

Masslånens ställning i förmånsrättshänseende varierar. Masslånen är oftast seniorlån utan säkerhet. Dessa lån har en god ställning i förmånsrättshänseende, men inga särskilda säkerheter har ställts för dem.

Med debenturlån avses bank- och företagslån som vid konkurs har sämre förmånsrätt än vanliga seniorlån. Med hänsyn till risken ligger debenturlånen mitt emellan vanliga masslån och aktier. Vid konkurs får innehavarna av debenturlån medel från konkursboet först efter att seniorlånens innehavare fått full utbetalning. Också avkastningen är i samma klass som på aktier.

Statslån och övriga masslån med AAA-rating är trygga placeringar

Emittentrisken är obefintlig när masslånet har AAA-rating. Masslån med kreditbetyget AAA är tryggast av alla placeringar och du gör klokt i att diversifiera portföljen med dem. På krisande finansmarknader avkastar trygga placeringar i allmänhet utmärkt. Endast de mest kreditvärdiga staterna har kreditbetyget AAA. Också många lån med säkerhet har AAA-rating. Om särskild säkerhet har ställts för lånet, skyddas masslåneplaceringen av säkerhetens värde om emit-tenten går i konkurs. Till exempel Nordea Hypotek emitterar masslån med säkerhet.

Om statens kreditbetyg är sämre än AAA bör kreditrisken bedömas på samma sätt som i företagslån. Lån emitterade av de svagaste staterna kan till och med klassas som riskplaceringar.

Masslånets pris på andrahandsmarknaden påverkas mest av

  • Förändring i räntenivån
  • Förändring i prissättning av kreditrisken

Med ränterisk avses att kursen för ett masslån med fast ränta sjunker på andrahandsmarknaden då den allmänna räntenivån stiger snabbare än vad marknaden räknat med. Ränterisken realiseras om placeraren säljer lånet före förfallodagen och den allmänna räntenivån då stigit mer än vad marknaden prissatte vid tidpunkten då masslånet köptes. Risken realiseras inte om placeraren behåller lånet till slutet av lånetiden. Ränterisken är mycket låg i masslån med rörlig ränta eftersom kupongräntan stiger då räntorna stiger.

Lånets pris på andrahandsmarknaden kan stiga eller sjunka när priset på emittentens kreditrisk ändras på finansieringsmarknaden. Marknadens syn på det allmänna ekonomiska läget och synen på företagets kreditrisk är faktorer som inverkar på kreditriskens pris. Om det allmänna ekonomiska läget eller företagets kreditvärdighet försvagas stiger kreditriskens pris, vilket sänker värdet på masslånet. Oftast följer priserna på företagslån aktiepriserna, men variationerna är avsevärt mindre. Värdefluktuationen inverkar inte på den avkastning som betalas till placeraren om lånet behålls till förfallodagen.

Tänk på placeringens likviditet

Även placeringsprodukternas likviditet inverkar på risken. En likvid placeringsprodukt kan säljas dagligen och handlas på flera olika handelsplatser. Likviditeten varierar också enligt marknadsläget. Till exempel kriser på penningmarknaden minskar likviditeten tillfälligt.

De flesta masslånen är mycket likvida och kan köpas och säljas dagligen. Emissionens storlek inverkar på masslånets likviditet. Ju större emission, desto likvidare är masslånet. Masslånet kan kallas referenslån om emissionsbeloppet är minst 500 miljoner euro. Om placeraren vet att han eller hon kommer att avstå från masslånet under lånetiden, lönar det sig att välja referenslån.


Aktuella masslån Yritys ja -valtionlainat Brochurer och villkor Aktuella masslån
PlaceringsobligationerTeckningsperiodBrochureVillkor (In English)
B518 Aktieobligation Läkemedelsbolag Måttlig
20.02. - 31.03.2017Broschyr (pdf, 834 KB)Villkor (pdf, 962 KB)
B519 Aktieobligation Europeiska Bolag20.02. - 31.03.2017Broschyr (pdf, 735 KB)Villkor (pdf, 955 KB)
PlacerarensBevis
TeckningsperiodBrochureVillkor (In English)
B522 Aktiebevis Världen Kupong
20.02 - 31.03.2017
Broschyr (pdf, 474 KB)Villkor (pdf, 984 KB)
Yritys ja -valtionlainat

Statslån

Söker du jämn avkastning?

Lån emitterade av kreditvärdiga stater och övriga masslån med AAA-rating är trygga placeringar.

Företagslån

Söker du jämn avkastning?

Företagslån passar dig som vill få stabil och bättre avkastning än på insättningar, men vill ta lägre risk än i aktier.

Räntebevis

Bra avkastning med lägre risk än i aktier

Diversifiera portföljen med räntebevis.

Brochurer och villkor
PlaceringsobligationerTeckningsperiodBrochureVillkor (In English)
B518 Aktieobligation Läkemedelsbolag Måttlig
20.02. - 31.03.2017Broschyr (pdf, 834 KB)Villkor (pdf, 962 KB)
B519 Aktieobligation Europeiska Bolag20.02. - 31.03.2017Broschyr (pdf, 735 KB)Villkor (pdf, 955 KB)
PlacerarensBevis
TeckningsperiodBrochureVillkor (In English)
B522 Aktiebevis Världen Kupong
20.02 - 31.03.2017
Broschyr (pdf, 474 KB)Villkor (pdf, 984 KB)
RäntebevisBrochureVillkor (In English)
B486 Räntebevis Nordamerika High Yield 1/2022
Brochure (pdf, 923 KB)Villkor  (pdf, 1 MB)
B487 Räntebevis Europa High Yield 1/2022Brochure (pdf, 957 KB)Villkor (pdf, 1 MB)
B488 Räntebevis Nordamerika Investment Grade 1/2024Brochure (pdf, 859 KB)Villkor (pdf, 1 MB)
B489 Räntebevis Europa Investment Grade 1/2024Brochure (pdf, 918 KB)Villkor (pdf, 1 MB)

Nordea Bank AB (publ) Grundprospekt och tillägg 

Läs mera om risker ur broschyrer och villkor.

Råd om valutasäkring

 

Så säkrar du valutaflödet

Identifiera och kontrollera riskerna – ta inte steget ut i det okända.

 

Masslånens ABC

Avkastningen på masslån påverkas främst av lånetiden, räntenivån och emittentens betalningsförmåga.