Referensräntereformen – från interbanksräntor till riskfria räntor

IBOR-referensräntor tillämpas ofta på prissättning av avtal och produkter. I referensräntereformen kan dessa referensräntor ersättas med nya riskfria referensräntor (RFR). Reformen genomförs etappvis. Vi på Nordea stöttar ditt företag i samband med reformen.

Referensräntereformen

Interbanksräntor (Interbank Offered Rates, IBOR) är referensräntor. De grundar sig på de räntor som bankerna tillämpar då de lånar ut pengar till varandra på marknaden mellan banker. Referensräntor används som referensvärden i prissättning av många finansiella avtal och produkter.

Exempel på IBOR-räntor:

• EONIA (EUR)

• EURIBOR (EUR)

• LIBOR (GBP, USD, CHF, EUR, JPY)

• STIBOR (SEK)

• CIBOR (DKK)

• NIBOR (NOK)

Vad är syftet med reformen?

Likviditeten på marknaden mellan bankerna är svagare och IBOR-referensräntorna grundar sig på ett mindre antal transaktioner än på andra marknader. Därför finns det skäl att börja tillämpa stabilare och mer transparenta referensräntor som grundar sig på genomförda förfaranden.

EU:s förordning om referensvärden (benchmarkförordningen) trädde i kraft den 1 januari 2018. Under övergångsperioden strävar man efter att justera nuvarande IBOR-räntor på så sätt att de uppfyller kriterierna i förordningen. Om det inte anses vara möjligt börjar man tillämpa nya riskfria räntor.

Hur påverkar referensräntereformen mig som företagare?

Om ditt företag använder som referensvärde på någon produkt en sådan IBOR-ränta som ska ersättas med en ny referensränta, informerar vi om förfarandet vid respektive produkt.

Vi rekommenderar att du vänder dig till ditt företags skatterådgivare eller revisor för att kontrollera vilka skattekonsekvenser referensräntereformen kan ha för ditt företag.

IBOR Fact Sheet

Referensräntereformen – från interbanksräntor till riskfria räntor