Därför är Norden bäst på unicorns

Totalt finns det 16 nordiska unicorns – vid en jämförelse med övriga världen, hur står sig den siffran?

– Låt mig ge ett exempel: Om Norden vore ett land så skulle vi, om man tittar på antalet unicorns per invånare, ligga strax efter USA allra högst upp i toppen. Ur ett nordeuropeiskt regionalt perspektiv är det också intressant att uppmärksamma Estland som (med en befolkning motsvarande en fjärdedel av Finlands eller Danmarks) har fått fram tre unicorns: Transferwise, Playtech och Bolt (före detta Taxify).

Men hur kommer det sig att de allra flesta unicorns kommer från Sverige och Danmark, exempelvis har Finland bara ett bolag med på listan?

– När Nokia började gå sämre tappade hela Finland fart. Vad gäller Norge så är det nog mycket en kulturfråga, varken affärsänglar eller entreprenörskapet är lika självklart som exempelvis i Sverige, där startups på ett helt annat sätt finns i företagsvärlden.

Bara två unicorns säljer en fysisk produkt, danska läkemedelsbolaget Genmab och svenska batteritillverkaren Northvolt. Alla andra har digitala affärsmodeller, är det en spegling av samtiden?

– Absolut. Samma tendens går att se även i övriga Europa. Siffror från 2018 visar att Europas techindustri växer fem gånger så snabbt som den övriga europeiska ekonomin. Antalet anställda inom tech ökade dessutom med fyra procent, samtidigt som den totala arbetskraften endast växte med en dryg procent. En övergripande förklaring är att digitaliseringen har sänkt tröskeln för många uppstartsbolag att göra bra affärer.

En utmaning för oss i Norden är så klart kompetensförsörjningen, hur håller vi kvar de smartaste entreprenörerna?

– Först och främst är det viktigt att de nordiska länderna håller skattetrycket på en rimlig nivå. I mitt jobb har jag träffat massor av entreprenörer: Många av dem har åkt till Silicon Valley, men det är också många som har kommit tillbaka, eftersom det är för dyrt att bo där och livskvaliteten är inte alls lika hög som i de nordiska länderna. Vi ser nu en trend i hur utländska entreprenörer faktiskt söker sig till Norden tack vare just den kvaliteten.

Vilket företag blir nästa nordiska unicorn?

– Bland framtida möjliga kandidater tror jag personligen på Wolt och Nightingale (båda finska, grundade 2014 respektive 2016). Bägge finns redan i en rad länder och har siktet inställt på en snabb global expansion. (Wolts affärsidé är matleveranser till hemmet som utgår från en innovativ teknikplattform medan Nightingale är inom hälsoindustrin.)

– Det finns dock ett generellt problem för nordiska företag som vill växa till unicorn-storlek. Även om amerikanska riskkapitalister skulle vilja gå in med pengar i Norden och i Europa, föredrar de att få ut pengarna igen till USA. Det betyder att ett företags värdering ibland inte varar tillräckligt länge för att nå upp till en miljard dollar.    

Kommer investeringar i nordiska startups att öka eller minska under de kommande fem åren?

– Under de senaste två till tre åren har kapitalinvesteringarna i allmänhet legat på samma nivå i USA, de har gått ner i Asien, men ökat med nästan 40 procent i EU. Och det riskkapital som europeiska företag samlat in måste nu arbeta. Dessa saker kommer till viss del att spilla över på de nordiska länderna och våra startups.

– Dessutom har vi den senaste tiden sett en rad stora riskkapitalbolag, som Sequoia Capital, kliva in på den nordiska marknaden och ägna sig åt såddfinansiering (seed financing), det vill säga lån eller bidrag till företag som vill utveckla helt nya produkter, tjänster eller processer.

Hur ser trenden ut, vilka är de hetaste branscherna för startups framöver?