Säkerhet

Man in sailingboat 

Ta hand om datasäkerheten och sköt dina ärenden tryggt på nätet.

Se videon
Öppnas i nytt fönster
Säkerhet Skydda din enhet Internethot Rapportera bedrägeriförsöket Kortsäkerhet Säkerhet

Datasäkerhet

När det gäller elektroniska banktjänster inverkar utöver datorns, nätförbindelsens och nätbankens egenskaper också användarens eget handlande på säkerheten. Det är tryggt att sköta sina bankärenden över nätet, när du sköter om datasäkerheten på din dator och handlar ansvarsfullt:

  • Håll brandväggen i din dator alltid i funktion
  • Uppgradera regelbundet datorns antivirusprogram
  • Var uppmärksam när du rör dig på nätet
  • Förvara och använd dina bankkoder med omsorg

Ditt ansvar och dina skyldigheter när du använder bankkoderna

Ta del av avtalsvillkoren för de tjänster som du använder med bankkoderna.

Bankens ansvar och skyldigheter som tjänsteleverantör

I egenskap av tjänsteleverantör ansvarar banken för att nätbanksprogrammet skyddas med bästa möjliga lösningar. Dessa lösningar är bl.a. TLS-kryptering och system med växlande lösenord. Banken följer kontinuerligt upp utvecklingen i datasäkerhetshot och -lösningar och beaktar dem i sina egna datasäkerhetslösningar.
Datasäkerhetssidorna använder kommunikationsministeriets elektroniska guider som källa för ytterligare information, t.ex. webbplatsen www.tietoturvaopas.fiÖppnas i nytt fönster. På samma sidor finns länkar till F-Secures virusskannerprogram. Banken ansvarar inte för riktigheten i uppgifterna på de sidor som används som källmaterial.

Ta kontakt

När du anmäler missbruk, vill ställa frågor om eller ge respons på datasäkerhet gör så här:

Anmälan om missbruk

Missbruk med stulna bankkoder eller stulna kortuppgifter är ett brott som kunden ska anmäla till polisen. Anmäl missbruk också genast till banken, vi spärrar då dina bankkoder eller ditt kort.

Rapportera bedrägeriförsök

Du kan rapportera till banken om bedrägerimeddelanden som du fått till din e-post.

Med hjälp av Nordeas nätbank och bankkoderna kan banken erbjuda trygga banktjänster. På den här sidan finns information om de viktigaste datasäkerhetslösningarna i de banktjänster som används med Nordeas bankkoder.
Genom att se till att du har en ändamålsenlig datasäkerhet på datorn och telefonen samt genom att vara uppmärksam när du sköter ärenden över nätet kan du bidra till att hålla dina personliga uppgifter hemliga.

Session i nätbanken

Tidsutlösning av sessionen
En session i nätbanken avbryts automatiskt efter 15 minuter, om du inte använder nätbanken. Om du t.ex. fyller i en kortansökan i mer än 15 minuter avbryts sessionen och du måste börja skriva in uppgifterna på nytt. Du kan skjuta upp tidsutlösningen genom att t.ex. flytta dig från en sida till en annan i nätbanken. Tidsutlösningen förhindrar missbruk av en förbindelse som blivit öppen av misstag.

Kryptering av förbindelsen
Förbindelsen mellan banken och kundens dator skyddas med hjälp av TLS-kryptering (Transport Layer Security), som är en allmän metod för att skydda förbindelser över nätet. Tack vare krypteringen kan ingen utomstående se den information som du skickar eller tar emot.
Obs! En skyddad förbindelse börjar i webbtjänstens adressfält med https://.
Förbindelsen är inte skyddad, om internetadressen börjar med http://.

Kakor (eng. Cookies)
Sessionerna i nätbanken hanteras med hjälp av cookies. I början av sessionen sparas en cookie i cacheminnet på din webbläsare som endast banken känner till. Dessa cookies tillsammans med TLS-krypteringen förhindrar utomstående från att komma åt dina uppgifter. När du avslutar din session i nätbanken genom att klicka Logga ut, raderas alla cookies från cacheminnet i din webbläsare.

Nätbankskoder får inte ges i tjänster som tillhandahålls av tredje parter

Det finns redan tjänster på marknaden som tillhandahålls av tredje part och där kunden loggar in i nätbanken via tjänsteleverantörens webbplats. I dessa tjänster är inloggningen en fast del av tjänsteleverantörens webbplats. Efter inloggningen övertar tjänsteleverantörens program nätbanksförbindelsen, och kunden ser inte den vanliga förstasidan i nätbanken. Kunden ser en text där man ber honom eller henne vänta på överföringar av kontotransaktioner eller motsvarande. Samtidigt har kunden förlorat möjligheten att kontrollera vad det är som händer i nätbanken.

Att använda sådana tjänster är ett betydande datasäkerhetshot mot kunden. Tjänsterna har i allmänhet konstruerats så att en tredje part kontrollerar nätbanken i stället för kunden. Det kan vara svårt för kunden att skilja dessa tjänster från skadliga program.
Om en annan kontoinnehavares konto anslutits till kundens nätbank, kan det i de uppgifter som den utomstående tjänsteleverantören inhämtar ingå uppgifter om den andra personens konton som omfattas av banksekretessen. Lämnande av sådana uppgifter förutsätter alltid samtycke av kontoinnehavaren. 

Eftersom användningen av nätbanken baserar sig på personliga bankkoder ska kunden se till att en utomstående part inte använder kundens nätbank ens efter inloggningen. Sådan verksamhet kan jämföras med lämnande av bankkoder till utomstående, vilket är förbjudet enligt avtalsvillkoren för nätbanken.

Användningssätt för nätbankskoder som godkänns av Nordea

  • E-identifiering – identifieringstjänsten används till exempel i offentliga tjänster och arbetspensionsbolagens tjänster där kunden anger nätbankskoderna på Nordeas e-identifieringssida. Efter identifieringen återvänder kunden till tredje parts webbplats.
  • E-betalning – tjänsten används för betalning av inköp på webben. Kunden anger nätbankskoderna på Nordeas e-betalningssida och får fakturan på skärmen för kontroll. Om kunden godkänner fakturan genom att ange bekräftelsekoden debiteras kundens konto, varefter kunden kan återvända till nätbutikens webbplats.
  • Nätbanken – en tjänst som tillhandahålls av Nordea och där kunden kan sköta alla slags bankärenden. Normalt loggar kunden in i nätbanken via webbplatsen nordea.fi. Kunden administrerar själv transaktionerna i nätbanken och avslutar själv nätbanksförbindelsen.
Hur identifierar jag nätfiske?
Visa svaret:
  • En tydlig signal om nätfiske är att e-postmeddelandet är skickat i bankens namn och att du i meddelandet bes logga in i någon tjänst eller ange personliga uppgifter per e-post eller i ett webbformulär.  
  • En annan grundläggande grej är att kolla nättjänstens adress och ändamålsenlighet. Adresserna till Nordeas nätbanker börjar alltid med https://, där s-bokstaven indikerar att det är frågan om en säker förbindelse mellan kunden och banken.  
  • Skrivfel hör inte hemma i trovärdig kommunikation, också små fel kan vara tecken på nätfiske. 
  • Du får ett erbjudande som är för bra för att vara sant. 
  • Ibland maskeras nätfisket till tävlingar där man kan vinna produkter gratis eller förmånligt.
Hurdana bedrägeriförsök förekommer i Nordeas elektroniska kanaler?
Visa svaret:

Bedrägeriförsök är i omlopp hela tiden. I en del fiskar man på traditionellt sätt efter uppgifter, andra genomförs med hjälp av sabotageprogram på kundernas datorer och en del som kombinationer av dessa två. 
Nätbrottslingarna ändrar sitt agerande hela tiden, och därför följer vi upp läget kontinuerligt och vidtar motåtgärder ofta redan innan något hinner hända.

Hur varnar Nordea sina kunder om bedrägeriförsök i de elektroniska kanalerna?
Visa svaret:

Eftersom nätfiske förekommer regelbundet kan Nordea inte varna om det hela tiden. Under större nätfiskeattacker kan Nordea informera sina kunder om detta på webbplatsen nordea.fi, i sociala medier (Facebook, Twitter) och i nätbankerna. 
De som möter kunderna kan också påminna dem om hur man sköter sina ärenden tryggt på nätet och ge anvisningar om hur man kan skydda sig mot nätfiske.

Vad borde kunden göra för att säkerställa att det är tryggt att använda tjänsterna på nätet?
Visa svaret:

Nordea erbjuder en trygg elektronisk kanal till kundens förfogande. Trygga ärenden i nätbanken förknippas med många åtgärder som antingen banken eller kunden ansvarar för. Kunden ska se till att den terminal hon eller han använder (t.ex. dator, pekplatta eller telefon) är uppdaterad vad gäller programvara och dataskydd. På så sätt minskar risken för att sabotageprogrammen sprider sig och därmed också möjligheterna till att nätfiskeförsöken lyckas.

Varför förekommer missbruk i elektroniska kanaler även om man sköter sina ärenden enligt säkerhetsanvisningarna?
Visa svaret:

Risken för missbruk minskar betydligt då man följer säkerhetsanvisningarna. Då man reagerar snabbt på suspekta funktioner i nättjänster förhindrar man eventuellt missbruk även om man inte följt säkerhetsanvisningarna. Nordeas kundtjänst hjälper dygnet runt om du misstänker att din nätbanksförbindelse är hotad eller att ett brott skett.

Får kunden tillbaka pengarna hon eller han förlorat om bedrägeriförsöket lyckas trots att kunden iakttagit säkerhetsanvisningarna?
Visa svaret:

Varje fall handläggs separat när kunden gjort en ersättningsansökan till banken och en brottsanmälan till polisen.

Samarbetar Nordea med andra i fråga om säkerhet på webben?
Visa svaret:

Nordea är medlem av många lokala och internationella samarbetsgrupper. Genom samarbetet kan vi skapa en bild av läget och se till att beredskapsplanerna är ajour.

Kommer Nordea att ta fram bättre säkerhetslösningar så att kunderna inte behöver oroa sig för nätfiske?
Visa svaret:

Kännedom om nätfiske kan också öka kundernas oro för våra nätbanker. För användningen av nätbanken gäller samma tips som för vilka som helst ärenden på nätet: använd sunt förnuft. Tänk efter innan du klickar upp en bilaga eller en länk till en webbplats. 
De säkerhetslösningar Nordea erbjuder har tagits fram för att underlätta och möjliggöra användning av nättjänsterna dygnet runt. På sidan nordea.fi/turvallisuus finns information om datasäkerhet, nätbedrägerier och hur man skyddar sin utrustning. Dessutom finns det kontaktuppgifter på Nordeas sida som man kan använda för att anmäla nätfiske och bedrägeriförsök.

Skydda din enhet

Datasäkerhet på hemdatorn

Du kan göra det säkrare att sköta ärenden över webben genom att regelbundet uppgradera din webbläsare, använda en brandvägg som begränsar internettrafik och uppgradera datorns antivirusprogram.

Inte ens en bra datasäkerhetsnivå mellan datorn och nätförbindelsen garanterar ett fullständigt skydd, om du överlåter dina personuppgifter oskyddat per e-post eller öppnar bifogade filer även om du inte känner till deras innehåll eller avsändare. Utöver tekniska lösningar är det viktigt att du själv är noggrann och uppmärksam när du rör dig på internet.

Brandväggen skyddar din dator

En brandvägg är ett system som förhindrar utomstående från att t.ex. installera sabotage- eller spionprogram på din dator via nätet. För hemanvändare är installationen av en brandvägg det första viktiga steget för att skydda datorn.

Antivirusprogram ger skydd mot sabotageprogram

Antivirusprogrammet kontrollerar filerna i datorn och söker efter virus och andra sabotageprogram. Antivirusprogrammet kan också varna om en webbsida försöker ladda ned sabotageprogram på din dator. Installationen av ett antivirusprogram och uppgraderingen av programmet är det andra viktiga steget för att skydda hemdatorn.

Användning av e-post

E-post skickas över det publika internet. Skicka aldrig konfidentiell information eller uppgifter som underlyder banksekretessen över en oskyddad e-postförbindelse.

Phishingfilter i nya webbläsare

Ett sätt att identifiera bedrägeriförsök är att ta i bruk en funktion som identifierar bluffsidor och som finns i de senaste webbläsarversionerna.

Säkerhet i mobilen

Det finns flera saker du kan göra för att skydda din mobiltelefon:

  • Ha alltid telefonen under uppsikt – så länge du vet var den är kan inte andra använda den utan att du vet om det.
  • Genom att lägga till en kod för att öppna telefonen gör du det svårare för andra än dig själv att använda den och få åtkomst till känslig information.
  • Säkerhetskopiera regelbundet innehållet i din telefon.
  • Se till att ha telefonens IMEI*-nummer nedskrivet så att du vid behov kan spärra den.
  • Kontrollera innan du reser utomlands att du har ett telefonnummer till din operatör som du kan använda från utlandet.

*IMEI = International Mobile Equipment Identity – ett nummer som är unikt för just din telefon. Du hittar det vanligtvis i telefonens batterifack, och på vissa telefoner kan du slå *#06# så visas numret i fönstret.


Om du har en så kallad smart telefon finns ytterligare några saker du kan göra för att skydda den:

  • Installera bara appar från källor som du litar på.
  • Anslut bara till trådlösa nätverk som du litar på. Det finns exempel på falska anslutningspunkter som använts för att samla in information från telefonerna.
  • Installera en spårningsapp som kan användas från en annan enhet för att hitta din telefon om du har förlagt den eller om den blivit stulen.
  • Uppdatera regelbundet telefonens operativsystem och appar – uppdateringarna ger ökad säkerhet och innehåller nya funktioner och andra förbättringar.
  • Öppna inte upp telefonen för användning av icke-godkänd programvara (jailbreak, root). En sådan modifiering innebär ökade säkerhetsrisker.
  • Installera om möjligt ett virusprogram på telefonen.

Om du tappar bort din telefon eller om den blir stulen:

  • Kontakta telefonoperatören för att spärra ditt mobilabonnemang.
  • Kontrollera med operatören om de har möjlighet att radera känslig information på distans.
  • Om telefonen blivit stulen: gör en polisanmälan.
  • Avaktivera eventuella sms-aviseringar från banken. Det gör du i nätbanken.

Lösenorden

Råden nedan avser inte dina användaruppgifter för Internetbanken, utan enbart för den enhet som du använder för att komma åt våra tjänster.

  • Det består av minst åtta tecken. 
  • Det innehåller både siffror och bokstäver.
  • Det innehåller specialtecken (#, ¤, %).
  • Det byts ut regelbundet, och det nya lösenordet skiljer sig så mycket som möjligt från det gamla.

Du bör aldrig förvara dina lösenord och koder tillsammans med ditt ID-kort, det vill säga i plånboken eller handväskan.

Internethot

Nätfiske (phishing)

Phishing eller nätfiske går ut på att fiska fram person-, kort- eller nätbanksidentifieringsuppgifter per e-post eller telefon och/eller med hjälp av förfalskade webbsidor. Uppgifterna samlas i brottsligt syfte.

Nätfiske efter bankkoder per e-post

På samma sätt som spammare utnyttjar nätfiskare e-postadresser som man kommit över på olika sätt och skickar massvis med phishingmeddelanden till olika adresser. De vet inte hos vilken bank mottagaren är kund. Bedragarna får inte e-postadresser eller andra personuppgifter från bankerna. Syftet är att stjäla pengar med hjälp av de uppgifter som bedragarna kommit över kriminellt.

Nätfiske efter bankkoder per telefon 

En okänd person kan ringa dig, presentera sig som banktjänsteman och be dig uppge t.ex. kortets nummer och koder, räkna upp dina bankkoder och annan konfidentiell information eller information som underlyder banksekretessen. Det är då fråga om en bedragare som försöker komma över uppgifter i syfte att stjäla pengar.

Har du fått ett phishingmeddelande?

  • Om du får ett e-postmeddelande där du ombes ge information om dina bankrelaterade ärenden bör du förstöra meddelandet och under inga omständigheter svara på det.
  • Om du har lämnat dina bankkoder till fel person, ring genast Nordea Kundtjänst eller spärrtjänsten när kundtjänsten inte är öppen på numret 020 333 (24 h/dygn), från utlandet +358 20 333 (24 h/dygn).
  • Du kan meddela banken om bedrägerimeddelanden som du fått per e-post.

I sociala medier

Bedragare kan också skicka meddelanden på exempelvis Facebook via chatten eller via en app som ser ut som en ofarlig frågelek, undersökning eller gåva. [Nätfiske kan också ske via e-post där du uppmanas att lämna ut känsliga uppgifter som en bank eller ett annat seriöst företag aldrig skulle be om via öppen e-post.

Vidare kan nätbrottslingar skapa nya profiler (identitetsstöld) för att utan din vetskap närma sig personer som du känner. Många användare på Facebook och i andra sociala medier tror att sajten är säker och att de kan dela information med sina vänner. Men mycket av den här delade informationen kan av bedragare användas för att skapa falska identiteter.

Om du har fått den här typen av falska mejl

  • Du ska radera mejlet och absolut inte svara på det..
  • Om du har lämnat ut dina koder till någon ska du omedelbart ringa till Nordea Kundtjänst eller till spärrservice på tel 020 333 (dygnet runt), från utlandet +358 20 333 (dygnet runt).
  • Du kan anmäla falska mejl till Nordea.

Skadliga program är oönskade program som har installerats på din enhet (dator, surfplatta eller telefon) utan ditt medgivande eller din vetskap. Skadliga program kan också spridas via USB-minnen, så tumregeln är att du aldrig bör använda USB-minnen som du hittar eller lånar från vänner eller kolleger.

De här programmen har utvecklats för att skada eller störa ett system. De kan också användas för att ge nätbrottslingar kontroll över en enhet eller stjäla personliga uppgifter.

Exempel på skadliga program är virus, maskar och trojaner.

Både du som kund och Nordea som bank är skyldiga att skydda konfidentiella uppgifter och se till att de inte missbrukas.

Det är Nordeas ansvar att hela tiden tillhandahålla så säkra onlinetjänster som möjligt. Använd sunt förnuft och var noga med säkerheten när du är ute på internet.

Du bör skydda dina enheter (dator, mobiltelefon och surfplatta) och dina uppgifter med hjälp av lösenord. Välj lösenord som är lätta för dig att komma ihåg, men svåra för andra att lista ut. Använd inte användar-ID, namn, ord, populära fraser, födelsedagar eller liknande i dina lösenord. Var extra försiktig när du hanterar dina lösenord och se till att ingen annan har tillgång till dem.

Antivirusprogram
Visa svaret:

Ett antivirusprogram är ett program på datorn som upptäcker, blockerar och vidtar åtgärder för att oskadliggöra eller ta bort skadlig programvara, till exempel virus och maskar. Genom att använda ett antivirusprogram skyddar du din dator mot virus. Det finns en mängd olika program på marknaden som du kan använda gratis eller mot en avgift.

Datavirus är program som har tagits fram för att avsiktligt störa datorns funktioner. De kan exempelvis kopiera, skada eller radera uppgifter, eller sprida sig till andra datorer och över hela internet.

För att skydda dig mot de allra senaste virusen är det viktigt att du uppdaterar ditt antivirusprogram regelbundet. De allra flesta antivirusprogrammen kan ställas in för automatisk uppdatering.

Kontantfälla
Visa svaret:

En anordning som av brottslingar monteras på en uttagsautomat och som fångar upp sedlarna innan de kommer ut ur uttagsautomaten. När du går därifrån, i tron om att automaten är ur funktion, återvänder brottslingarna med ett specialverktyg och tar ut sedlarna ur fällan. Om du misstänker att du har råkat ut för detta kontrollerar du om uttaget finns registrerat på ditt konto. Det är viktigt att du hör av dig till banken om du inte får dina pengar från uttagsautomaten.

Klickkapning
Visa svaret:

Klickkapning används av nätbrottslingar för att utnyttja en infekterad användares klickningar. Användaren kan ovetandes göra allt från att justera datorns inställningar till att klicka på dolda länkar som leder till webbsidor med skadlig kod.

Kakor (cookies)
Visa svaret:

En kaka är en liten textfil som lagras i webbläsaren på din dator, mobiltelefon eller surfplatta när du surfar på internet. En kaka kan innehålla information om dina nätvanor eller se till att webbsidan visas på rätt sätt. Kakor är inte skadliga, och när det gäller Internetbanken så raderas kakorna när du klickar på Logga ut.

Nätbrott
Visa svaret:

Nätbrott är en term som används för kriminella handlingar via datorer, smarta telefoner och datanätverk. Exempel på nätbrott är internetbedrägeri, identitetsstöld och stöld från kreditkortskonton. De olagliga handlingarna begås med hjälp av en dator och internet.

Kryptering
Visa svaret:

Kryptering är en metod för att omvandla data till chiffrerad text. Kryptering ska förhindra att konfidentiella uppgifter blir tillgängliga för eller används av obehöriga.

Familjebedrägeri
Visa svaret:

Familjebedrägeri är när någon nära anhörig missbrukar dina bankuppgifter, det vill säga konton, kort eller personliga uppgifter.

Brandvägg
Visa svaret:

En brandvägg är programvara eller maskinvara som kontrollerar information från internet eller ett nätverk och sedan antingen blockerar eller släpper fram den till din dator, beroende på brandväggens inställningar.

En brandvägg kan förhindra att hackare eller skadlig programvara (såsom maskar) kommer åt din dator via ett nätverk eller internet. En brandvägg kan också förhindra att din dator sprider skadliga program till andra datorer.

Bilden nedan visar hur en brandvägg fungerar.

En brandvägg är inte samma sak som ett antivirusprogram. För att skydda din dator behöver du både en brandvägg och ett antivirusprogram.

Identitetsstöld
Visa svaret:

Identitetsstöld (eller ID-kapning) är när dina personuppgifter missbrukas för att till exempel skaffa betal- eller kreditkort, ta lån, skapa konton på spelsidor eller köpa varor på kredit.

Jailbreak
Visa svaret:

Slangterm för den åtgärd som gör att man skaffar sig tillgång till en mobiltelefons privata filsystemÖppnas i nytt fönster i syfte att komma runt vissa av telefonens restriktioner. Jailbreak innebär att mobilanvändaren kan installera appar från alternativa källor.

Tangentlogging
Visa svaret:

Tangentloggning är ett sätt att spåra (eller logga) vilka tangenter som trycks ned på ett tangentbord, vanligtvis på ett förtäckt sätt så att personen som skriver inte vet om att tangenttryckningarna loggas.

Skadliga program
Visa svaret:

Skadliga program är oönskade program som installeras på dina enheter (dator, mobiltelefon) utan ditt medgivande eller din vetskap. De här programmen har utvecklats för att skada eller störa ett system. De kan också användas för att ge nätbrottslingar kontroll över enheten eller stjäla personliga uppgifter. Exempel på skadliga program är virus, maskar och trojaner.

Bulvaner
Visa svaret:

En person som för andra brottslingars räkning överför olovligt förvärvade pengar kallas för bulvan.

Brottslingar försöker på olika sätt locka eller lura andra till att bli bulvaner. Du kanske får ett erbjudande om att ta emot pengar på ditt konto och överföra dessa till ett annat konto, mot att du får behålla en del själv. Brottslingar kan också be dig att öppna ett nytt konto för just detta ändamål.

Pengarna som överförs är stulna, och överföringen är en form av penningtvätt. Den som agerar bulvan kan hållas ansvarig för straffbara gärningar, oavsett om det har förekommit någon ekonomisk ersättning eller inte.

Falska webbsidor (pharming)

Brottslingar kan lura dig att besöka en falsk webbsida. Det här kan vara svårt att upptäcka, eftersom webbsidan är väldigt lik bankens eller nätbutikens webbsida.

Pharming
Visa svaret:

Rikolliset huijaavat sinut siirtymään väärennetyille verkkosivuille. Tämä saattaa olla hyvin hämmentävää ja vaikeaa huomata, sillä verkkosivut näyttävät hyvin samanlaiselta kuin oikeat pankin tai verkkokaupan sivut.

Nätfiske
Visa svaret:

Nätfiske, eller phishing, är ett sätt att komma över personliga uppgifter, kortuppgifter eller nätbanksuppgifter via e-post, telefon eller falska webbsidor. Syftet är att lura användaren att lämna ut personliga uppgifter som sedan kan användas för bedrägeri, till exempel identitetsstöld eller uttag på Internetbanken.

Sms-fiske
Visa svaret:

Sms-fiske, eller nätfiske via sms, är en variant av nätfiske via e-post där särskilda program används för att skicka falska textmeddelanden (sms). Textmeddelandet innehåller en länk till en webbsida. Om du klickar på länken hämtas en trojan till mobilen och du uppmanas att knappa in känsliga uppgifter på webbsidan.

Program som begär lösensumma (ransomware)
Visa svaret:

Program som begär lösensumma nekar användaren åtkomst till filer på enheten tills en viss summa pengar har betalats till nätbrottslingarna. Programmet kan ha installerats via en mask eller trojan genom att användaren har öppnat en infekterad bilaga eller besökt en hackad webbsida.

Bedragare som kikar över axeln
Visa svaret:

När du använder ditt kort i en butik eller uttagsautomat kan någon stå alldeles bakom dig och se när du knappar in din PIN-kod. Om de sedan lyckas stjäla ditt kort kan de använda det för köp eller uttag.

Skimning och kortbedrägeri
Visa svaret:

Skimning är när brottslingar använder en speciell kortläsare för att kopiera innehållet på kortets magnetremsa. Informationen kopieras sedan till ett annat kort som brottslingarna använder för köp, och pengarna dras fortfarande från ditt konto. Skimning kan utföras på obemannade terminaler (uttagsautomater, bensinstationer), butiksterminaler, parkeringsautomater, restauranger och andra ställen som använder kortläsare.

Social manipulation
Visa svaret:

Social manipulation innebär att en bedragare manipulerar eller lurar sina offer att lämna ut konfidentiella uppgifter. Nätbrottslingar som använder sig av den här metoden utnyttjar människors tillit för andra och deras vilja att vara till lags. Nätfiske är en form av social manipulation.

Skräpmejl
Visa svaret:

Skräpmejl, eller spam, är en term som används om elektronisk skräppost eller skräpinlägg i nyhetsgrupper. De vanligaste typerna av skräpmejl handlar om receptbelagda läkemedel, naturläkemedel, löften om snabba pengar, hasardspel på nätet och piratkopierade program. De som skickar skräpmejl kamouflerar sina mejl för att undvika skräppostfilter. Skräpmejl är oftast ofarliga, men de kan vara irriterande och ta mycket plats i inkorgen. Svara aldrig på skräpmejl, och klicka inte på eventuella länkar i mejlet. Använd ett skräppostfilter för att blockera oönskade mejl.

Spionprogram
Visa svaret:

Med hjälp av spionprogram kan hackare samla in och stjäla information utan din tillåtelse. Det kan till exempel röra sig om kreditkortsnummer och lösenord.

Trojaner
Visa svaret:

Trojaner (eller trojanska hästar) är program maskerade som legitima program, men de utför i själva verket dolda, skadliga åtgärder som till exempel att stjäla personliga uppgifter från enheten. Vissa trojaner gör så att nätbrottslingar kan ta kontroll över din enhet via internet, utan att du vet om det.

Virus
Visa svaret:

Virus är dataprogram som kan kopiera sig själva och spridas till andra. De sprids från en dator till en annan och från ett nätverk till nästa, vanligtvis utan att du vet om det. Virus kan vara skadliga och visa irriterande meddelanden, stjäla information, få enheten att hänga sig eller krascha, eller ge andra kontroll över enheten.

Maskar
Visa svaret:

En mask är ett program som kopierar sig självt i ett datornätverk och vanligtvis utför skadliga åtgärder, till exempel förbruka datorns resurser eller stänga ner systemet helt.

Rapportera bedrägeriförsöket

Om du misstänker otrogen på nätet

Kontakta Nordea omedelbart

Nordea vidtar åtgärder för att förhindra att situationen förvärras. Bland annat kan det röra sig om att spärra aktuellt avtal för Internetbanken eller ange begränsningar för användningen av internettjänsterna. Om möjligt får du gärna skicka skärmdumpar på sådant som du misstänker är bedrägeri.

Använd inte din enhet (dator, surfplatta, mobiltelefon) för ärenden på Internetbanken eller andra internetsajter förrän de eventuella skadliga programmen har tagits bort. Använd endast enheter som inte har virus.
Om nätbedrägeriet inträffade på grund av skadliga program (link to malware) på din dator, surfplatta eller mobiltelefon är det viktigt att du får bort dem från enheten. Vissa skadliga program kan inte tas bort utan att operativsystemet ominstalleras.
Om nätbedrägeriet berodde på nätfiske [link to phishing] bör du köra antivirusprogrammet regelbundet och alltid hålla det uppdaterat för säkerhets skull.

Om du har fått ett falskt e-postmeddelande som ser ut som om det kom från Nordea, kan du vidarebefordra det till e-postadressen nedan. Förstör det falska meddelandet därefter utan att öppna den bifogade länken eller filen.

Rapportera bedrägeriförsöket

Observera att

  • du inte kan skicka frågor om falska meddelanden till e-postadressen ovan, utan den används endast för rapportering av bedrägerimisstankar.
  • du inte får något svar på ditt e-postmeddelande, men det används för att kunna spåra och stänga skadliga nätsidor.


Om du har lämnat dina bankkoder till utomstående ring genast Nordea Kundtjänst. När kundtjänsten har stängt kan du ringa spärrtjänsten, tfn 020 333 (24 h/d), från utlandet +358 20 333 (24 h/dygn).

Kortsäkerhet

Ett kort är säkrare än kontanter

Ta lika väl hand om ditt kort som kontanter och försäkra dig regelbundet om att kortet finns kvar. Lämna inte kortet utan uppsikt till exempel i bilen eller på restaurangbordet, arbetsplatsen eller hotellrummet. Om kortet förkommer eller blir stulet ska du omedelbart spärra det genom att ringa spärrtjänsten (020 333).

Avgränsningen ökar säkerheten vid användning av kortet, eftersom det då kan användas endast inom de gränser du angett. Du kan vid behov justera kortinställningarna i nät- eller mobilbanken.

  • Du kan ange säkerhetsgränser i euro för inköp och kontantuttag med kortet per dygn.
  • Med de geografiska inställningarna kan du avgränsa kortets geografiska användningsområde. Den geografiska avgränsningen gäller inte inköp på webben.
  • Med webbinställningarna tillåter eller spärrar du nätbetalningar.

Allmänna rekommendationer för användningen av kort

  • Använd kortet enligt Nordeas kortvillkor.
  • Förvara kortet och pinkoden alltid separat. Kortet och pinkoden är personliga.
  • Ge aldrig kortet eller avslöja pinkoden till någon annan. Inte ens anställda i banken eller polisen ber om koden till ditt kort.
  • Se alltid till att utomstående inte ser pinkoden när du knappar in den i automater och betalterminaler.
  • Om du märker att kortet förkommit spärra det omedelbart genom att ringa spärrtjänsten på 020 333, besöka närmaste kontor eller kontakta Nordea Kundtjänst. Gör också en polisanmälan om ditt kort blir stulet. 
  • Följ upp dina korttransaktioner i nätbanken eller på fakturan. Om du inte kan identifiera ett inköp ska du lämna en begäran om utredning till banken på nordea.fi, ringa Nordea Kundtjänst eller besöka ett kontor.
  • För att säkerställa att betalningen sker smidigt också på resor rekommenderar vi att du tar med dig två kort när du reser. Om ett kort förkommer eller blir stulet, kan du betala med det andra kortet.

Instruktioner för användning av kortet i betalterminaler och automater

  • Var uppmärksam när du använder ditt kort för att betala eller ta ut kontanter i automat. Var försiktig om du märker något som avviker från det normala.
  • Använd din hand som skydd när du knappar in koden.
  • Kontrollera alltid slutsumman för inköp innan du knappar in din kod och be om ett kvitto.
  • Förhåll dig försiktigt till personer som vill hjälpa dig eller ge dig råd när du tar ut pengar i automat.
  • Kom ihåg att ta både kortet och pengarna ur automaten.
  • Om du märker att det är något suspekt med automaten, låt bli att använda den och kontakta banken eller automatskötaren vars kontaktuppgifter finns på automaten.

Instruktioner för nätbetalningar

  • Vi rekommenderar att du tillåter nätanvändning av ditt kort endast under den tid du gör inköp. Du kan enkelt justera webbinställningarna i nätbanken (Kort -> Användningsområde och Internet) eller i mobilbanken.
  • Kortets nummer och giltighetstid ska alltid anges i samma format som på kortet.
  • Förvara alltid utskriften, kopian eller korrespondensen med säljföretaget i anknytning till beställningen.
  • Försäkra dig om att företaget har ditt telefonnummer och din adress och att du vet hur du kan framföra klagomål om inköpet.
  • Ge inte ut kortnumret om du inte tänker köpa någonting.
  • Skicka inte ditt kreditkortsnummer via öppen e-post.

Läs mer om nätbetalningar med kort.

Om kortet förkommer

Meddela genast spärrtjänsten om ditt kort förkommer, blir stulet eller fastnar i en automat i utlandet. Det är lättare att göra en anmälan om förkommet kort om du vet kortets nummer (16 siffror).

  • Anmälan om förkomna kort 020 333 (lna/msa*) dygnet runt
  • Från utlandet +358 20 333 (dygnet runt)

Du kan göra en anmälan om förkommet kort också per telefon i Nordea Kundtjänst på 0200 5000 eller personligen på närmaste Nordeakontor under dess öppettider.

Om ditt kort blivit stulet ska du också göra en polisanmälan.