Räntefonder

Räntefonder passar dig som vill undvika stora värdefluktuationer i dina placeringar. Fonderna placerar på penning- och masslånemarknaden där värdefluktuationerna är måttligare än på aktiemarknaden. I Nordeas utbud ingår fonder för både kort- och långsiktig placering.

Räntefonder Mer fakta Priser Stadgar och prospekt Räntefonder

Fonder som placerar i ränteinstrument är ett alternativ till direkta ränteplaceringar, såsom till exempel masslån. Fondsparare kan med en liten summa börja placera i flera placeringsobjekt, vilket ger en bättre förväntad avkastning till följd av den goda diversifieringen. Ränteplaceringarna avkastar ofta väl när aktiekurserna sjunker och tvärtom. Det är bra att fördela sina placeringar i både aktier och ränteprodukter.

  • Avkastningen bildas utgående från utvecklingen på ränte- och kreditriskmarknaden.
  • Du kan placera också mindre summor, minsta teckning är 10 euro.
  • Fondandelar kan köpas och säljas när som helst.
Mer fakta

Avkastning på räntemarknaden

Avkastningen på räntefonderna bildas utgående från utvecklingen på räntemarknaden. Räntefonderna kan delas in i fonder med kort, medellång och lång ränta.

Räntefonderna sprider medlen i olika emittenters och länders lån. Dessutom diversifierar de placeringarna tidsmässigt, det vill säga genom att placera i lån med olika långa löptider under olika tidpunkter. Emittenter av placeringsobjekten kan vara till exempel stater, kommuner och andra offentliga samfund samt finansinstitut och andra företag.

Urvalskriterierna för placeringsobjekten i fonderna, det vill säga placeringsinriktningen, framgår av faktabladet om fonden och fondstadgarna.

Omfattande utbud av fonder som placerar i ränteinstrument

Räntefonderna kan delas in i fonder med kort, medellång och lång ränta.

Korträntefonder
Penningmarknadsfonder och andra korträntefonder
 
Fonder med medellång ränta
Kombinerar kort- och långfristiga ränteinstrument

Fonder med lång ränta
Placerar främst i långfristiga masslån och andra ränteinstrument med en löptid på över ett år. Placeringsobjekten kan vara emitterade av stater, kommuner, andra offentliga samfund och företag.
 
Statslånefonder
Statslånefonderna placerar främst i masslån emitterade av stater och andra offentliga samfund. I dessa fonder utgör ränterisken den största risken.
 
Företagslånefonder/Investment grade-fonder
Fonder som placerar i lån emitterade av företag (banker och andra företag) kallas företagslånefonder. I dessa fonder utgör kreditrisken den största risken. Med kreditrisk avses osäkerheten kring emittentens förmåga att återbetala sina skulder.
 
Företagslånefonder med hög risk/High yield-fonder
High yield-fonderna placerar i masslån emitterade av företag med lågt kreditbetyg. Dessa förknippas med högre risk och högre förväntad avkastning.

Stabilare avkastning och mindre risk än på aktiemarknaden

Avkastningen på räntefonder baserar sig på utvecklingen på räntemarknaden som är stabilare än utvecklingen på aktiemarknaden. En stabil marknad ger dock i allmänhet lägre avkastning. Avkastningen på räntefonderna beror på räntenivån och hur den växlar samt på valda objekt och tajmingen av handel.

De största riskerna som förknippas med räntefonderna är ränte- och kreditrisken.

Ränterisken beskriver hur priset på ränteplaceringar påverkas av växlingar i räntenivån. Förändringar i räntenivån har motsatt inverkan på värdet av ränteplaceringen, dvs. om räntenivån stiger sjunker ränteplaceringens värde och tvärtom.
Med kreditrisk avses osäkerheten kring  återbetalningsförmågan hos masslånets emittent. När kreditrisken i anslutning till en placering väntas stiga sjunker placeringens värde och tvärtom.

I alla ränteplaceringar hänför sig risken till uppgång i räntenivån under placeringstiden. Om marknadsräntorna stiger och placeraren säljer sina fondandelar, kan avkastningen bli mindre än väntat eller rentav negativ. Detta beror på att marknadsvärdet på masslånen eller penningmarknadsinstrumenten i fondportföljen sjunker när räntenivån stiger, och då sjunker också fondandelens värde. Hur stor inverkan nedgången får är olika i penningmarknadsfonder, fonder med medellång ränta och masslånefonder.

Värdet på en fondandel kan stiga eller sjunka beroende på marknadsläget. Placeraren kan helt eller delvis förlora det placerade kapitalet.

Priser

Teckningsavgift tas ut för köp av fonder, det vill säga teckning av fonder, och inlösenavgift för försäljning av fonder, alltså inlösen av fonder. Det är billigare att teckna fonder i nätbanken.

Fonden betalar fondbolaget förvaltningsprovision, som består av kostnaderna för förvaltning av fonden såsom värdeberäkning, bokföring och rapportering.

Förvaltningsprovisionen anges som ett årligt belopp. Den debiteras inte separat utan dras av från fondandelens dagsvärde. Avgiften för förvaring av fondandelarna ingår i provisionen.

Nordeas Nyckel- och Check-in kunder som sparar regelbundet i Nordeafonder i enlighet med fondsparavtal som ingåtts på kontoret eller i nätbanken betalar ingen teckningsavgift. Stamkunder får 50 procent rabatt på teckningsavgiften.

De fondspecifika fondprovisionerna finns i tjänsten Fonder Nytt.  

Stadgar och prospekt

Läs om fondens placeringsinriktning, risker och kostnader i faktabladet, fondstadgarna och det officiella fondprospektet innan du fattar placeringsbeslut.

Information om fonder

 

Beställ digital fondtidning

Genom att beställa Funds Magazine får du ett arkiv fullt med intressanta nyheter och artiklar om fonder och marknaden. Den digitala tidningen utkommer på finska.

Sail boat stem 

Avkastning med ansvar

I vår fondförvaltning är också frågor om miljö, socialt ansvar och affärsetik en del av det dagliga arbetet. Vi kallar det avkastning med ansvar.