Recessionen har haft endast en liten inverkan på tonåringarnas ekonomi i Finland
12.11.2009Den ekonomiska nedgången har haft en liten inverkan på tonåringarnas konsumtionsvanor men konsumtionsstrukturen har förblivit oförändrad. Tonåringarnas tillgängliga penningbelopp har i genomsnitt hållits konstant under de senaste två åren. En del av ungdomarna har dock varit tvungna att vända sig till sparbössan för att täcka sina utgifter, framgår det av Nordeas undersökning.
Sex av tio ungdomar får regelbundet fickpengar av sina föräldrar och den största delen av dessa får även extra fickpengar vid behov. Föräldrarna ger sina ungdomar fickpengar i genomsnitt 44 euro i månaden. När man tillägger även övriga extra pengar från föräldrar och släktingar samt arbetslöner, har ungdomarna i genomsnitt 50 euro per månad till sitt förfogande. Fickpenningsbeloppet stiger med åldern. Skillnaderna mellan olika inkomstgrupper verkar ha utjämnats från den tidigare undersökningen år 2007: då fick ungdomar från storinkomstfamiljer klart större regelbundna fickpengar än de andra ungdomarna. I år upptäcktes denna skillnad däremot inte. År 2007 fick ungdomarna i snitt 40 euro per månad i regelbundna fickpengar.
Ungdomarna har minskat lite på sin konsumtion under den ekonomiska recessionen men konsumtionsstrukturen har hållits oförändrad. De flesta ungdomarna spenderar pengar på mellanmål, läskdrycker, godis och chips. Olika nöjen såsom bio, konserter och café/restaurangbesök med kompisar står också högt på listan.
Sparande populärt
Nästan 90 % av tonåringarna sparar pengar åtminstone då och då. Vart tredje har dock inget särskilt mål för sitt sparande. I genomsnitt har ungdomarna ca 700 euro på sitt sparkonto.
I undersökningen upptäcktes det att ungdomar i medelinkomstfamiljer har minskat på sina besparingar med över en femtedel (från 740 euro till 580 euro) från år 2007. Då det finns färre sommarjobb än tidigare och eftersom föräldrar och släktingar i medelinkomsthushåll inte längre ger extra pengar till sina tonåringar, har dessa blivit tvungna att använda sparade pengar under recessionen. Är det alltså just dessa ungdomar som mest kommer att drabbas av den pågående recessionen?
I Finland är det ca 40 000 ungdomar som arbetar vid sidan av skolgången (13 % av de intervjuade). Antalet ungdomar som jobbar under skolloven har minskat från 2007 och undersökningen visar att det inte verkar finnas lika gott om sommarjobb för ungdomar i dagens läge. Flickor arbetar i stort sett oftare än pojkar och det är mera vanligt att jobba vid sidan av studierna i södra Finland än annanstans i landet. Extra arbete verkar öka penningmängden speciellt för flickor i den äldre åldersgruppen (15-17år).
Egna pengar ett bra sätt att lära sig
Nordeas privatekonom Anu Numminen uppmuntrar föräldrar att ge barn och tonåringar fickpengar regelbundet eftersom det är ett mycket naturligt sätt att lära de unga hur man använder pengar och håller kontroll över sin egen ekonomi.
- Konkreta och regelbundna – men samtidigt begränsade – egna pengar gör det lättare för ungdomar att förstå pengarnas värde och uppmuntrar dem att bättre fundera över sina egna val samt jämföra olika produkter, deras egenskaper, priser och kvalitet, säger Anu Numminen.
Nordea utförde för andra gången en undersökning om tonåringarnas ekonomi i september 2009. I undersökningen intervjuades 1028 ungdomar mellan 13 och 17 år. En motsvarande undersökning gjordes även i Sverige, Norge och Danmark. I Finland ingår det totalt cirka 330 000 personer i denna åldersgrupp och det är således fråga om en betydande grupp konsumenter. Den tidigare undersökningen av samma ämne gjordes år 2007.
Anu Numminen
Privatekonom
