23.11.2011Ett av de bästa sätten att lära barnen att använda pengar och planera ekonomin är att ge dem fickpengar. I Finland väljer ändå de flesta föräldrar att inte utnyttja den här möjligheten.
Nordea redde ut hur föräldrar med 6–17 år gamla barn lär barnen använda pengar och hur bra ekonomiska rollmodeller de anser sig vara. Enligt undersökningen får mer än hälften av barnen i Finland inte regelbundet vecko- eller månadspeng. I den yngsta gruppen med 6–8-åringar får endast två av tio fickpengar regelbundet och bland 9–11-åringarna mindre än fyra av tio. Och vad gäller 15–17-åringarna får bara något över hälften fickpengar regelbundet. Det har blivit mindre vanligt att ge fickpengar regelbundet sedan 2006, då undersökningen genomfördes förra gången.
De flesta barn får fickpengarna kontant, men ju äldre barnet blir desto vanligare är det att pengarna betalas in på barnets konto. De minsta barnen får i genomsnitt 2 euro i veckopeng, 9–11-åringarna får 4 euro, 12–14-åringarna 7 euro och 15–17-åringarna 17 euro. Tolvårsåldern ser ut att bilda den gräns varefter största delen får månadspeng i stället för veckopeng. 12–14-åringar får i genomsnitt 28 euro i månadspeng, medan 15–17-åringarna redan kommer upp till 57 euro. Enligt de finländska föräldrarna borde fickpengarna främst räcka till godis och nöjen samt spel och leksaker. Enligt var fjärde förälder borde barnen även spara en del av vecko- eller månadspengen.
– Regelbundna fickpengar är ett viktigt redskap för förståelsen av pengarnas värde och för planeringen av den egna ekonomin. Det är viktigt att barnet i förväg vet när och hur mycket han eller hon får fickpengar. Då kan barnet redan i ett tidigt skede lära sig att planera utgifterna så att pengarna räcker hela veckan eller månaden. Och om man siktar på större inköp kan man lära sig att spara av fickpengarna. En annan viktig lärdom som barnet kan få är att man måste klara sig helt utan pengar och inte ha råd med något till följande betalningsdag om man slösar upp allt på en gång, säger Nordeas privatekonom Anu Numminen.
Finländska föräldrar är aktiva handledare…
Finländska föräldrar anser att det är viktigt att lära barnen att sköta ekonomin ansvarsfullt. Endast fyra föräldrar av hundra lär inte aktivt barnen hur man sköter ekonomin. Även barnets ålder spelar en roll: för yngre barn anser man att det är viktigt att förklara varför man inte kan köpa allt som barnet vill ha. Med yngre barn diskuterar man också ofta hur man borde använda sina fickpengar och besparingar. Med tonåringar diskuterar man dessutom en hel del hur man jämför priset och kvaliteten på olika produkter och söker tillsammans efter förmånligare alternativ, erbjudanden och rabatter. Över 15-åringar förväntas redan ta ansvar. En del föräldrar diskuterar och förklarar ibland även ekonomiska nyheter med tonåringar.
– Fickpengar hjälper redan små barn att få en uppfattning om pengarnas värde. I till exempel butiken kan man tillsammans med barnet jämföra priser på olika godissorter och leksaker och kolla vad fickpengarna räcker till och hurdana saker man får ”mest” av, konstaterar Numminen.
… men ganska osäkra rollmodeller
Enligt undersökningen har föräldrarna i Norden en rätt sund inställning på de flesta områden. De anser inte att de ger pengar till barnen för att stilla sitt dåliga samvete. De är också rätt eniga om att man inte ska ge efter för alla barnets önskemål. Största delen försöker också lära barnen att varumärket inte alltid spelar en så stor roll.
På några områden skiljer sig finländarna emellertid från de andra nordborna. I Finland återanvänder man betydligt mer kläder och idrottsutrustning. I Finland anser föräldrarna också i högre grad att det är viktigt att ge barnen rätt sorts kläder, idrottsutrustning eller elektronik för att stärka barnets självförtroende socialt.
Hälften av de finländska föräldrarna anser sig vara mycket eller ganska bra rollmodeller i ekonomisk hushållning och sparande. 20 procent av dem anser att de är mycket goda rollmodeller. Däremot anser 14 procent av de tillfrågade att de är mycket eller ganska dåliga rollmodeller.
I september 2011 undersökte Nordea vilken inställning föräldrar till 6–17 år gamla barn har till att lära barnen ekonomisk hushållning, penninganvändning och sparande samt hur de själva agerar i olika praktiska situationer. I Finland gjordes 1 037 intervjuer. Det finns cirka 725 000 barn i åldern 6–17 i Finland.
För ytterligare information:
Anu Numminen, privatekonom, tfn 09-165 88218
Marko Mettenranta, koncernkommunikation, tfn 09-165 42649
