Bostadsköpkraften i Finland stabil under början av året
4.6.2008 10:00Bostadsköpkraften förblev stabil under det första kvartalet av året. Indextalet för hela landet var 44; högst var talet i Helsingfors (65,6) och lägst i Kajana (28,8).
Köpkraften var i stort sett densamma under första kvartalet 2008 som under sista kvartalet 2007, det vill säga en aning bättre än när den var som svagast under tredje kvartalet 2007. Köpkraften hålls troligtvis på ungefär samma nivå också i sommar.
Bostadspriserna fortsatte en aning uppåt. Uppgången har emellertid blivit långsammare, vilket till exempel i huvudstadsregionen har minskat prisskillnaderna mellan centrum och övriga områden en aning. Det genomsnittliga bostadspriset i hela landet är 149 760 euro, i Helsingfors är det över 250 000 euro och den förmånligaste bostaden får man nu i Kajana, där den kostar 94 000 euro.
Förbättringen av köpkraften sedan förhösten 2007 beror främst på att lönerna stigit, för räntorna har sjunkit bara en aning. Till följd av prisuppgången har låneutgifterna för nya lån inte minskat. För ett hushåll i Helsingfors är låneutgifterna för en medelstor bostad nu 1 017 euro per månad medan summan i Kajana är 377 euro d.v.s. euro mindre.
Under loppet av ett år har det blivit dyrare att finansiera boendet i hela landet, men skillnaderna är stora. Till exempel i Lahtis och Kuopio har låneutgifterna per månad stigit bara med några euro medan de har stigit med över 80 euro i Helsingfors och Borgå. Lönehöjningarna och de jämnare bostadspriserna har emellertid bidragit till att prisuppgången på bränsle och energi nu hör till konsumenternas största bekymmer.
I indexet har låneutgifterna räknats för en bostad på 76,8 kvadratmeter, vilket enligt Statistikcentralen är medelstorleken på bostäderna i Finland. Kunden i exemplet har tagit upp lån för 70 procent av anskaffningspriset på bostaden och lånetiden är 25 år.
Utgångspunkten är att låneutgifterna utan skatteavdrag inte får överstiga 25 procent av hushållets bruttoinkomster. Indextalet 100 beskriver ett läge då hushållet använder 25 procent av sina bruttoinkomster till utgifter för bostadslånet. Ju lägre talet är desto bättre är hushållets bostadsköpkraft.
För ytterligare information:
Reijo Heiskanen, ekonom (09) 165 59942, 050 568 6623
Tarja Svartström, privatekonom, (09) 165 88186, 040 826 2006
