Bostadsköpkraften fortsatte uppåt
26.11.2009Bostadsköpkraften fortsatte att stiga under årets andra och tredje kvartal. Indextalet för hela landet var i slutet av tredje kvartalet 31,0 när det ännu under årets första kvartal var 32,4. Indextalet är nu på sin lägsta nivå sedan år 1989 då Nordea började beräkna indexet. Köpkraften får stöd av den för tillfället rekordlåga räntenivån för bostadslån. Under observationsperioden sjönk räntan från 3,0 under årets första kvartal till 2,3 procent.
Den svagaste köpkraften noterades i Helsingfors (43,6) där den sjönk med 0,9 indexpunkter. Den månatliga kostnaden för ett hushåll i Helsingfors var 747 euro, dvs. på samma nivå som under årets första kvartal. Köpkraften var bäst i Björneborg (20,6) där den månatliga kostnaden var 290 euro, dvs. 26 euro lägre än tidigare. Ju lägre talet är desto bättre är hushållets bostadsköpkraft.
Bostadspriserna steg i hela landet
Det genomsnittliga bostadspriset för hela landet är 149 376 euro. I Helsingfors är medelpriset 244 224 euro, och den förmånligaste bostaden får man nu i Björneborg där den kostar 94 771 euro.
– Köpkraftsindexet var under tredje kvartalet på sin bästa nivå någonsin. Kostnaderna för ett nytt bostadslån i förhållande till inkomsterna var nu ännu lägre än vid den föregående toppnoteringen i slutet av år 1996. Som lägst var indexet år 1989, då den kritiska gränsen på 100 indexpunkter överskreds tydligt speciellt i huvudstadsregionen, säger Nordeas privatekonom Anu Numminen.
Köpkraften når inte upp till den mest fördelaktiga nivån i alla regioner. Till exempel i Helsingfors centrum är man långt ifrån den. Å andra sidan överskrider köpkraften t.ex. i Uleåborg och Jyväskylä klart de tidigare toppnoteringarna.
– Denna gång baserar sig köpkraften speciellt på de exceptionellt låga räntorna. Beräknat enligt den genomsnittliga räntan under eurotiden (4,4 procent) är köpkraften nu på den genomsnittliga nivån för de senaste tio åren. De korta räntorna torde förbli låga långt in på nästa år, men låntagaren bör beakta att räntenivån under de följande tio åren kan vara densamma eller rentav högre än den varit hittills under eurotiden, säger ekonom Reijo Heiskanen.
| Bostads- pris |
Låne- utgifter/mån. |
Index 1/09 | Index 3/09 |
För- ändring |
|
|---|---|---|---|---|---|
Hela landet |
149376 |
457 |
32,4 |
31,0 |
-1,4 |
Helsingfors |
244224 |
747 |
44,5 |
43,6 |
-0,9 |
Esbo |
213581 |
654 |
37,7 |
36,7 |
-1,0 |
Borgå |
158515 |
485 |
36,3 |
32,5 |
-3,8 |
Vanda |
172186 |
527 |
36,2 |
33,9 |
-2,3 |
Tammerfors |
152448 |
466 |
33,6 |
31,5 |
-2,1 |
Tavastehus |
126874 |
388 |
29,5 |
27,9 |
-1,6 |
Kuopio |
132173 |
404 |
30,0 |
28,5 |
-1,5 |
Åbo |
128410 |
393 |
29,6 |
27,8 |
-1,8 |
Joensuu |
123648 |
378 |
29,7 |
27,8 |
-1,9 |
S:t Michel |
122035 |
373 |
28,6 |
28,0 |
-0,6 |
Villmanstrand |
125875 |
385 |
29,5 |
27,6 |
-1,9 |
Jyväskylä |
128717 |
394 |
28,5 |
27,0 |
-1,5 |
Vasa |
118502 |
363 |
25,5 |
24,5 |
-1,0 |
Uleåborg |
118886 |
364 |
26,6 |
24,9 |
-1,7 |
Lahtis |
114509 |
350 |
27,4 |
25,4 |
-2,0 |
Seinäjoki |
110362 |
338 |
26,0 |
24,6 |
-1,4 |
Karleby |
112051 |
343 |
25,2 |
24,5 |
-0,7 |
Kotka |
101760 |
311 |
24,3 |
21,6 |
-2,7 |
Rovaniemi |
99379 |
304 |
25,2 |
21,5 |
-3,7 |
Björneborg |
94771 |
290 |
22,9 |
20,6 |
-2,3 |
Kajana |
96768 |
396 |
21,5 |
20,9 |
-0,6 |
I indexet har låneutgifterna beräknats för en bostad på 76,8 kvadratmeter, vilket enligt Statistikcentralen är medelstorleken på bostäderna i Finland. Kunden i exemplet har tagit upp lån motsvarande 70 procent av anskaffningspriset på bostaden och lånetiden är 25 år.
Utgångspunkten är att låneutgifterna före skatteavdrag inte får överstiga 25 procent av hushållets bruttoinkomster. Indextalet 100 beskriver ett läge då hushållet använder 25 procent av sina bruttoinkomster till utgifter för bostadslånet.
Närmare uppgifter:
Anu Numminen, privatekonom, (09) 165 88218, 050 597 0447
Reijo Heiskanen, ekonom (09) 165 59942, 050 568 6623
