Nordea logotype

Utskriven av kunden 2012.05.25

Bostadsköpkraften fortsatt bra

19.03.2007Uppgången i bostadspriserna mattades av i slutet av året. Priserna fortsatte dock att stiga snabbare än inkomstnivån. De stigande räntorna höjde också bostadsköparnas kostnader. Indexet för bostadsköpkraft försvagades i någon mån men det var fortsatt på en högre nivå än vid millenieskiftet. 

Under sista kvartalet 2006 steg indextalet till 42,3, medan det år 2000 var som högst 44,0. Historiskt sett är indexet fortfarande på en mycket bra nivå. På sin högsta nivå var indexet i slutet av 1989 då det var 102,0.

- Uppgången i bostadspriserna har ökat prisskillnaden mellan olika regioner. I fjol gick priset på en medelstor finsk bostad upp med 9 370 euro. I Helsingfors steg priset på en medelstor bostad med 18 500 euro, men i Björneborg gick priserna till och med ned, säger Nordeas ekonom Reijo Heiskanen. - Utvecklingen av bostadsköpkraften har dock varit mer jämn, eftersom också inkomsterna i euro har stigit mer i regioner med högre prisnivå.

Bostadspris Låne-
utgifter/mån.		 Index 3/2006 Index 4/2006 Förändring
Hela landet 140390 526 40,8 42,3 1,5
Karleby 84403 316 23,2 27,3 4,0
Björneborg 87091 326 27,3 27,6 0,3
Kajana 88320 331 26,3 28,0 1,7
Kotka 89318 335 27,1 27,0 0,1
Seinäjoki 96307 361 29,4 30,7 1,2
Rovaniemi 97382 365 29,0 31,0 2,0
Lahtis 108 365 406 32,9 34,7 1,7
Vasa 109 056 408 31,4 33,2 1,8
S:t Michel 116429 436 35,7 38,6 2,9
Villmanstrand 117350 440 36,9 36,9 0,0
Uleåborg 120730 452 32,9 34,3 1,4
Tavastehus 121190 454 35,6 37,0 1,4
Jyväskylä 123494 463 37,0 37,8 0,8
Joensuu 125952 472 37,3 40,2 3,0
Åbo 126950 475 38,1 39,1 1,5
Kuopio 128717 482 39,8 39,9 0,1
Borgå 147379 552 42,3 41,6 -0,7
Tammerfors 149222 559 42,6 44,1 1,5
Vanda 157747 559 43,2 45,2 2,0
Esbo 195994 734 44,1 45,8 1,7
Helsingfors 239002 895 60,7 63,1 2,4

Prisskillnaderna har ökat också i Helsingfors. I en stor del av Helsingfors är situationen i förhållande till inkomsterna samma som i Esbo eller Vanda, endast centrum avviker klart från de andra regionerna. 

I Finland har bostadspriserna stigit långsammare än i de andra nordiska länderna och prisnivån är lägre här. Mätt med indexet för bostadsköpkraft är situationen i Sverige samma som hos oss, men i Danmark och Norge är köpkraften klart sämre, deras index är nästan 60. 

I indexet har låneutgifterna räknats för en bostad på 76,8 kvadratmeter, vilket enligt Statistikcentralen är medelstorleken på bostäderna i Finland. Kunden i exemplet har tagit upp lån för 70 procent av anskaffningspriset på bostaden och lånetiden är 25 år.
 
Utgångspunkten är att låneutgifterna utan skatteavdrag inte får överstiga 25 procent av hushållets bruttoinkomster. Indextalet 100 beskriver ett läge då hushållet använder 25 procent av sina bruttoinkomster till utgifter för bostadslånet. Ju lägre talet är desto bättre är hushållets bostadsköpkraft.