Nordeas sparundersökning: finländaren sparar på konto utan sparplan

8.9.2009Konton är fortfarande populära bland sparare: idag sparar över 70 procent av spararna och placerarna i Finland på bankkonto. Över hälften av spararna uppger att de inte har någon sparplan. Uppgifterna framgår av Nordeas nordiska undersökning om sparande.

Hela 70 procent av dem som sparar enbart på bankkonto uppger att de inte har någon egentlig sparplan. Allmänt taget verkar det heller inte finnas något konkret mål med sparandet: bara en dryg femtedel anger ett visst ändamål med sitt sparande.

Jag uppmanar alla sparare att göra upp en egen sparplan, dvs. helt enkelt fundera en stund över vad man vill förverkliga med sparandet och hur lång tid man tänker spara. Ofta lyckas sparandet bättre och känns meningsfullare när man satt upp ett tydligt mål åt sig och följer upp sparutvecklingen.

Måttligare avkastningsförväntningar

Enligt undersökningen sparar 39 procent av spararna i fonder och 32 procent i en frivillig pensionsförsäkring. En fjärdedel sparar i aktier, män i större utsträckning än kvinnor. Aktiesparande verkar bli populärare med åldern: var tredje sparare i åldern 55–64 sparar i aktier. Merparten av alla sparare vill ha minst fem procents avkastning på sina besparingar.

Trots att över 60 procent av spararna och placerarna uppger sig vara nöjda först då avkastningen överstiger fem procent, verkar det som om avkastningsförväntningarna blivit måttligare sedan år 2006.

Bankrådgivarna och media tillförlitligast

Den finländska spararen anser att bankrådgivaren är den viktigaste källan till information om sparande och placering. I synnerhet fondsparare finner bankrådgivaren viktig. Den näst viktigaste informationskällan är media.
De finländska spararna och placerarna har ett starkare förtroende för media än sina nordiska grannar. Även i de andra nordiska länderna är bankrådgivaren nummer ett, men till skillnad från Finland är familjen en viktigare informationskälla än media.

Fyra av tio finländska sparare läser tidskrifter om näringsliv eller ekonomi minst en gång i veckan. De som läser mest ekonomiska nyheter sparar också allmänt taget i större utsträckning än andra och har en grundligare sparplan. De sparare som läser ekonominyheter minst en gång i veckan sparar också oftare i aktier jämfört med andra.

Över hälften av spararna i Finland säger att den ekonomiska krisen inte påverkat deras sparbeteende. De som bara sparar på bankkonto har påverkats minst av krisen. En knapp tredjedel uppger att de på grund av den ekonomiska krisen nu hellre väljer placeringsobjekt med låg risk. 

Män tar mer risker

Det finns skillnader mellan hur män och kvinnor förhåller sig till risk. Närmare hälften av de manliga spararna och placerarna (47 procent) vill uppnå bättre avkastning på lång sikt också med risk för att pengar går förlorade. Bara en tredjedel av kvinnorna är inne på denna linje. Mer än hälften av kvinnorna (57 procent) godkänner en lite lägre avkastning på sin långsiktiga placering förutsatt att så lite kapital som möjligt går förlorat. 43 procent av de tillfrågade männen delar detta synsätt.  

Undersökningen genomfördes i juni och för den intervjuades cirka tusen finländare i åldern 25–64 år, som har besparingar. Undersökningen genomfördes som en internetpanel med sammanlagt cirka 4 000 deltagare från de nordiska länderna. Undersökningen genomfördes av Synovate på uppdrag av Nordea.

Råd om sparande

• Spara ihop till en reservkassa: Håll alltid reservpengar på sparkontot som buffert i händelse av överraskande utgifter.
• Många sparbehov – olika placeringstider: Fundera vad du vill spara till på kort och lång sikt. Fördela den summa som du sparar varje månad på olika sparformer. Kort sikt = bankkonto och penningmarknadsfonder. Lång sikt = aktieprodukter. Kom ihåg, att placeringstiden förändras så småningom med tiden. Du kan minska risken genom att minska andelen aktier efterhand som du närmar dig ditt sparmål.
• Sprid risken: Tänk inte ”antingen eller” utan ”både och”. Använd både ränte- och aktieprodukter. Om du sparar på lång sikt, kan du ta större risker, varvid också den förväntade avkastningen ökar.
• Definiera din riskprofil: Fråga dig själv: ”Hur stora värdefluktuationer är jag beredd att tåla?”. Utifrån ditt svar bestäms aktiernas andel i placeringsportföljen. En lång placeringstid minskar risken för negativ avkastning. Nuförtiden finns det ett utbud av så kallade blandfonder, där ränte- och aktieprodukternas andel hela tiden motsvarar din riskprofil. Vid stigande konjunktur realiseras de vinster som aktierna ger och överförs till ränteprodukter. Vid vikande konjunktur, då aktiernas pris sjunker, ökar fonden i sin tur aktiernas andel. Detta kallas för balansering.
• Använd sådana alternativ som du förstår: Godkänn aldrig sparformer som du inte förstår dig på. Innan du ingår avtal om sparande måste du känna till de kostnader som hänför sig till avtalet, risken för värdefluktuationer och placeringstiden.
• Avtala om månadsrater: När du gjort upp en plan för ditt sparande, avtala om den summa som kan avsättas till sparande varje månad. Annars är det lätt hänt att du inte kommer längre än till planeringsskedet. Om din situation förändras, kan du ta en paus i betalningen av månadsraterna.
• Det lönar sig att börja spara redan innan du betalat av alla lån.

Tarja Svartström