08.09.2010Q2-resultatperioden på Helsingforsbörsen löpte betydligt bättre än vad marknaden väntade sig. Denna gång var det inte endast tack vare kostnadsbesparingarna utan också den ökade efterfrågan. Hösten inleds emellertid med utmaningar eftersom den senaste tidens motstridiga indikatorer för världsekonomin och oron för en dubbelrecession livnär en nervös stämning. De kortsiktiga riskerna har enligt oss ökat och de kraftiga kursfluktuationerna kommer att fortsätta.
De motstridiga siffrorna bekymrar
Sommarmånaderna på Helsingforsbörsen karakteriserades av en kraftig kursfluktuation. Den ytterst starka Q2-resultatperioden piggade upp stämningen i juli, men i augusti försökte placerarna åter orientera sig på en marknad med både stärkta resultatutsikter i företagen och dubbelrecessionsscenarier. Främst grubblar marknaden nu på återhämtningstakten i ekonomin, och man förhåller sig mer kritisk till tillväxtprognoserna för de närmaste åren. Vi tror ändå inte att ekonomin säckar ihop så illa att den skrotar företagens resultatgrund.
Europa går motströms vad gäller den ekonomiska utvecklingen – statistiken har överraskat positivt i synnerhet tack vare den starka tillväxten i den tyska exporten. De ekonomiska siffrorna för det exportorienterade Finland har också varit positiva, och de finländska företagens starka halvårsrapporter och de allt mer uppmuntrande utsikterna för slutet av året stöder de inhemska aktieplaceringarna ytterligare. Förväntningarna om extra dividender till följd av den pågående skattediskussionen bidrar också till att öka den relativa attraktiviteten hos de finländska aktierna.
Från början av året har Helsingforsbörsen korrigerat med dividender (OMXH Cap) stigit med närmare 14 procent, medan den globala aktiemarknaden under samma period stärkts med drygt 6 procent i euro (MSCI World). Av de tunga sektorerna är det i år skogsindustrin som haft bäst flyt på Helsingforsbörsen. Detta på grund av kostnadsbesparingarna men också bland annat att priset på massa fördubblats jämfört med bottenpriserna föregående år.
Halvårsresultaten slog förväntningarna
De inhemska börsbolagen bjöd i likhet med de europeiska och amerikanska bolagen marknaden på en överraskning i form av bättre halvårsrapporter än väntat. Under de föregående kvartalen är det främst företagens lyckade effektiviseringsåtgärder som varit orsaken till överträffade resultatförväntningar, men under andra kvartalet bidrog en starkare omsättningsutveckling än väntat till resultattillväxten på ett betydande sätt. Över 90 procent av de mest omsatta bolagen nådde en bättre omsättning än förväntat eller överträffade omsättningsprognoserna. Närmare 60 procent av bolagen överträffade de resultat som marknaden estimerat och 20 procent nådde upp till förväntningarna.
Vid sidan av de starka resultaten indikerar också en betydligt bättre orderingång än väntat att de finländska bolagens situation har förbättrats. Verkstadskoncernerna rapporterar genomgående en bättre orderingång än väntat, vilket bådar gott för bolagens omsättnings- och resultatutveckling också under de kommande kvartalen.
Värderingen ger utrymme för kursuppgång
I efterdyningarna av resultatperioden har de finländska bolagens resultatprognoser för innevarande år reviderats uppåt. Enligt konsensusprognosen från början av september väntas resultaten för bolagen på Helsingforsbörsen stiga med 25 procent i år och med cirka 18 procent år 2011. I ljuset av prognoserna är P/E-koefficienten på Helsingforsbörsen innevarande år knappt 14, medan medelvärdet på lång sikt är cirka 15. I relation till den genomsnittliga värderingen av de västeuropeiska aktiemarknaderna har värderingsnivån på Helsingforsbörsen fortfarande en liten premie. Detta beror delvis på historiska orsaker men även på att Helsingforsbörsen har en mer cyklisk branschstruktur än den övriga världen.
Enligt oss är värderingsnivån nu lockande och ger också utrymme för en fortsatt positiv drive. De finländska aktierna blir dyra bara i händelse av en mycket svagare resultattillväxt än väntat, och det verkar för tillfället inte särskilt sannolikt i våra ögon. Värderingen av aktierna är låg även i förhållande till den låga räntenivån. Avkastningen förblir anspråkslös på räntemarknaden även i fortsättningen, vilket enligt vår uppfattning lockar placerarna till aktiemarknaden.
Diger dividendskörd 2011?
I finansministeriets mellanrapport som offentliggjordes under sommaren föreslås åtstramningar i beskattningen av kapitalinkomsten och dividender. Om skattearbetsgruppens förslag godkänns i sin nuvarande form tror vi att de inhemska börsbolagen kommer att dela ut större dividender än normalt innan lagändringen träder i kraft. Så skedde även när dividendbeskattningen reformerades förra gången, år 2005.
För närvarande förväntas bolagen på Helsingforsbörsen ge en dividendavkastning på 4,4 procent i genomsnitt, vilket redan kan betraktas som en rätt attraktiv nivå jämfört med den låga ränteavkastningen. Enligt oss beaktar prognoserna emellertid ännu inte helt eventuella höjningar av dividenderna till följd av den förväntade skattereformen. Företagens resultatutveckling, som varit bättre än väntat under första halvåret, den måttliga investeringsnivån, det starka kassaflödet och de digra utdelningsbara medlen bidrar även till de goda dividendutsikterna. Vi tror därför att dividendpotten nästa vår blir betydligt större än i år.
Tillväxtmarknaderna att räkna med vid valet av aktier
I valet av inhemska bolag uppskattar vi för tillfället starka resultatutsikter, en bra marknadsställning och en måttlig värdering samt möjligheterna till konsolidering som ökar ägarvärdet, och extra dividender. Vi är särskilt intresserade av bolag vars drivkraft finns på tillväxtmarknaderna. Tillväxtländerna står nu för över 70 procent av den globala tillväxten och vi räknar med en fortsatt pigg tillväxt under de kommande åren. Tillväxtländernas utsikter stöds av bl.a. en fördelaktig befolkningsstruktur, växande hemmamarknader och digra naturresurser.
För inhemska aktieplacerare gäller det att komma ihåg att även flera finländska exportorienterade företag gynnas kraftigt av den ökande efterfrågan i tillväxtländerna. Hit hör till exempel våra modellportföljbolag Kemira, KONE, Metso, Nokia, Nokian Renkaat och Outotec. Våra val av lämpliga bolag för marknadsläget finns i den inhemska modellportföljen som publiceras för våra kunder med portföljtjänst i Nordeas nätbank.
Tero Wesanko
Chefsstrateg, aktier
Nordea Savings & Asset Management
